Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
mat, sa han till mig, men ni glömmer att helga
vilodagen. Vi beslöto att resa in till staden och
äta middag hos gudmor Holländer.
Så skedde. Först gingo vi till gudmor Pflöke,
ty Medardus hade skrivit och bett mig söka reda
på några kvarglömda tillhörigheter. Jag letade i
hans skrubb och Hanneles kammare utan att finna
dem. Då gick jag ned till Pflökan. Hon: stod som
vanligt i sin mörka vrå, puttrade och fräste. Men
vid fönstret satt gudmor Utter och grät
bitter-ligen. Hon hade hemburit ett eller annat offer åt
väninnan och fått ovett. Och hon tog sig om sitt
grå huvud och snyftade:
Om jag kunde begripa, hur någon kan nännas
att vara så elak!
Fram singlade Pflökan och fräste:
Det ska jag säga dig, ditt våp! Jag är elak,
därför att det roar mig att vara elak. Och jag är
elak, därför att det roar dig. Hur skulle du eljest
få gå omkring och känna dig helig och visa dig
gudsnådelig? Ditt våp!
Gudmor Holländers middag tillfredsställde Ljung.
Gudmor hade hos sig en flicka, som hette Brita.
Henne tyckte jag mycket bra om. Ljung
påstod, att jag försummat maten för flickans skull
och att jag var kär i henne. Därom tjatade han
sen så länge och istadigt att jag blev utledsen på
honom och skickade honom till hans land igen.
Flickan gitte jag icke ens uppsöka en andra
gång, fast hon bodde flera veckor hos gudmor
Holländer. Sant är dock att jag skrev vers till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
