Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angustatio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angustatio
41
Ankyloblefaron
nasa’lis, INA) och A’, oc. laterals (A. oc.
temporalis, INA): inre och yttre
ögonvin-keln. A’, o’ris: munvinkeln. A’. sca’pulæ:
den inre = a. media’lis {a. crania’lis, INA),
den yttre = a. later a’lis {a. articula’ris,
INA), och den nedre = a. inf e’rior (a.
cau-da’lis, INA), vinkeln av skulderbladet. A’,
sterni’: benåsen mellan manubrium o.
corpus’ sterni; syn. (A. Ludovi’ci). A.
subpu’-bicus (A. pu’bis, BNA, INA): vinkeln, som
bildas under symfysen av båda ossa pubis
hos mannen. Jfr arcus p. A’, veno’sus:
föreningsstället mellan v. jugularis communis
och v. subclavia.
Angusta’t|io, -io’nis (/.): förträngning.
Angu’stiæ (/.): trångt ställe, t.ex. a. aortæ:
trång aorta. Angu’st|us, -a, -um (/.): trång.
An- (g.): an priv. -haf!’, (/. -haph|i’a, -i’ae av
g. haphe’, beröring): felande
beröringskänsel. -hedoni’, (/. -hedon|i’a, -i’ae av g.
hedo-ne’, lust): felande lustkänsla, speciellt
sexuell. -hematopoe’s, (/. -hæmatopoe’s|is, -is av
g. hai’ma, blod + poie’o, göra): nedsatt
blodnybildning (gnm hypofunktion av
benmärgen). -hepad’, (/. -hepat|i’a, -i’ae av g.
he’par, lever + pa’thos, lidande): frånvaro
1. undertryckande av leverfunktionen,
-hepa-toge’n (av g. he’par, lever + genna’o, alstra):
icke härrörande från levern, -hidro’s (/. -is,
-is av g. hidro’s, svett): förminskad
svettsekretion. -hidro’tikja, sing, -um, (l.
-hidro’-tic|a, sing, -um): medel, som nedsätta
svettning. -hydr|emi’, (/. -æm|i’a, -i’ae av g.
hy’-dor, vatten -f hai’ma, blod): vattenförlust i
blodet, -hydri’der (av g. hy’dor, vatten):
kemiska föreningar, som uppstå ur
hydroxyl-dvs. OH-haltiga ämnen genom utträde av
vatten, -iantinjopsi’, (/. -ianthin|ops|i’a, -i’ae
av g. ia’nthinos, violett + o’psis, syn):
oförmåga att urskilja violetta färger. -i’de|us, -i
(/. av g. ei’dos, form): oformligt missfoster,
mest likt en klump betäckt av hud. Syn.
amorphus.
An|idro’s(is): se anhidros.
Anili’der: föreningar av anilin och syror, t.ex.
acetanilid CeHsNH • COCHs.
Anili’n: aminobensol. CeHs-NH?, fenylamin;
själv färglös men av vilken de s.k.
anilinfärgerna beredas. Anilinet är en aromatisk
amin; oljelik vätska: anilinolja.
Anilinfärgerna: neutrala: om den färgande
komponenten i färgen är den neutrala; sura:
om den är den sura och basiska: om den
är den basiska delen, -kräfta: (i huden,
urin-blåsan m.m.) hos anilin arbe t are. Anili’sm
(/. -us, -i): förgiftning m. anilinfärger.
A’nimla, -ae (/.): själ.
A’nimjal, -a’lis (/.): djur.
Anima’lisk, (/. Animaijis, -e av a’nimal, djur):
härstammande från eller tillhörande
djurvärlden. A-a funktioner: rörelse,
förnimmelse, föreställning. Jfr vegetativa f. A. pol: den
protoplasmarikaste polen av ett ägg.
Motsatsen vegetativ pol. A. vaccin: se
vaccination.
Animi’sm (/. -us, -i av a’nima, själ): den under
1700-talet förfäktade läran att alla
livsföreteelser, såväl normala som patologiska,
styras av själen.
An|io’ner, An|jo’ner: se elektrolys.
An- (g.): an priv. -iridi’, (/. -irid|i’a, -i’ae av
g. iris): frånvaro av iris (regnbågshinnan).
Syn. irideremi. -isch|uri’, (/. -ur j i’a, -i’ae av
g. i’scho, hålla tillbaka -f ou’ron, urin’: se
incontinentia urinæ.
Anis- (av g. a’nisos): olik-, -eikoni’, (l.
-eico-n|i’a, -i’ae av g. eiko’n, bild): tillstånd, där
synbilden av ett med det ena ögat skådat
föremål till form och storlek avviker från
den bild det andra ögat erhåller av samma
föremål, -ergi’, (/. -erg | i’a, -i’ae av g. e’rgon,
arbete): förekomsten av olika blodtryck i
olika delar av cirkulationsapparaten.
Aniso- (av g. a’nisos): olik-, -cyto’s (/. -is, -is
av g. ky’tos, cell): olika storlek av de röda
blodkropparna. Motsatsen isocytos. Jfr
mikro-, makro-, megalocytos. Anisocyter. -gnati’,
(/. -gnath|i’a, -i’ae av g. gna’thos, käke):
käk-tandsätten passa ej ihop. -kori’, (/. -cor|i’a,
-i’ae av g. ko’re, pupill): olika pupiller.
Motsatsen isokori. -krom|emi’, (/.
-chrom|-seraji’a, -i’ae av g. chro’ma, färg -f hai’ma,
blod): olika hemoglobinhalt i olika r.
blodkroppar. Motsatsen isokromemi. -metropi’,
(/. -metrop [ i’a, -i’ae av g. me’tron, mått +
ops, öga): olika brytningsförmåga hos
vartdera ögat. -opi’, (/. -op|i’a, -i’ae av g. ops,
öga): olika syn på ögonen, -tro’p, (/.
’-tro-p|us, -a, -um av g. trope’, vändning):
dubbelbrytande.
An|is|uri’, (/. -ur | i’a, -i’ae av g. a(n) priv. +
i’sos, lika + ou’ron, urin): tillstånd med
omväxlande oliguri och polyuri (vid
leversjukdomar).
An I joner: se elektrolys.
Ank-gång: om en ankas påminnande
vacklande gång vid medfödd höftledsluxation.
Syn. gåsgång.
Ankylo- (/. Ancylo- av g. anky’los, krokig):
prefix med betydelsen sammanväxning.
-ble’faron, (/. -ble’phar | on, -i av g.
ble’pha-ron, ögonlock): sammanvuxna ögonlock.
-ch(e)ili’, (/. -cheilji’a, -i’ae av g. cheilos,
läpp): sammanvuxna läppar, -daktyli’, (/.
-dactyl I i’a, -i’ae av g. da’ktylos, finger):
sammanvuxna fingrar 1. tår. -gjossi’, -glo’sson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
