Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Antodontalgika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antodontalgika
46
Anulas
so’cius, kamrat): som avser en mot den
samhälleliga ordningen riktad verksamhet. Jfr
asocial, -spasmo’dikja, sing, -um, (/.
-spas-mo’dicla, sing, -um av g. spasmo’s,
ryckning): krampstillande medel,
-streptoko’ck-serum: se streptokock’serum. -syfili’tik [ a,
sing, -um, (/. -syphilitic j a, sing, -um): medel
mot syfilis. Syn. antiluika. ’-then | ar, ’-aris (L
av g. the’nar, (hand)flata, tumvalken):
lill-fingervulsten. Syn. hypo’tenar. -trombi’n:
trombinets antikropp. -to’xik|a, sing, -um, (/.
-to’xic|a, sing, -um): motgift, -toxinenhet:
se immunitetsenhet, -toxi’ner (av g. toxiko’n,
gift): specifika, i blodet bildade antikroppar
som motgift mot toxiner. Antito’xisk.
Anti-toxi’nbehandling. ’-tråg|us, -i (/. av g. tra’gos,
bock): den lilla upphöjningen på
öronmuss-lan mitt emot tragus, -tuberkuli’n: motgift
mot tuberkulin. -vene’n|a, sing, -um (av /.
vene’num, gift): motgifter (spec.
Cal-mette’s serum) mot ormgift, -vitaminer:
medel, som motverka vitaminer, t.ex.
diku-marin, som upphäver ÆT-vitaminets verkan,
-vivisektion: opposition mot v.
Antivivisek-tionister. -värd-reaktion: immunologisk
reaktion av transplantat gentemot
mottagaren. -xerofta’lmisk: som motverkar
xeroftal-mi. Jfr vitaminer (vit. A).
Ant|odontalgika: se antiodontalgika.
Anto|fobi’, (/. Antho|phob|i’a, -i’ae av g.
a’nthos, blomma -f- pho’bos, fruktan):
sjuklig motvilja eller fruktan för blommor.
Antonius eld: se Sankt A-eld.
Antracen: CuHio, innehåller tre bensolkärnor
hopfogade vid varandra.
HC
HC
CH
CH
Antrakinon: antracens kinon
/CO\
CeH^ ^>CeH*
Utgångsmaterial för framställning av
krapp-färgämnen.
Antrako’s, (/. Anthraco’s|is, -is av g. a’nthrax,
eldkol). A. pulmo’num: kollunga;
kolpig-mentanhopningar i lungan genom inandning
av fina kolpartiklar. Jfr induratio gri’sea,
ko-nios. Antrako|siliko’s, (l Anthracojsilico’
s|is, -is): blandform av antrako’s och siliko’s.
Antri’t (i. -is, -idis av a’ntrum, håla):
inflammation i ett antrum, speciellt i någon av nä-
sans bihålor. A. di’latans:v&r]Q förändring av
näsbihålorna, som sätter in med utvidgning
av desamma och förträngning av
angränsande organ.
Antro- (av g. a’ntron): håla. -cel|e, -es (/. av
g. kele, bråck): vätskeansamling i sinus
maxillaris. -fo’r, (av g. phore’o, bära):
böjlig metallspiral, bestruken med något i
kroppsvärme smältande läkemedel; till
behandling av inflammation i håligheter,
urinrör etc. -sko’p (av g. skope’o, betrakta):
instrument för undersökning av sfnus
maxil-la’ris. -tomi’, (/. -tom|i’a, -i’ae av g. tome’,
snitt): operativt öppnande av antium
mastoi-deum. Jfr Schwartze’s operation.
Antropo- (av g. a’nthropos, människa):
män-nisko-. -fagi’, (/. -phag|i’a, -i’ae av g.
pha-gei’n, äta): kannibalism, -fobi’, (/. -phobji’a,
-i’ae av g. pho’bos, fruktan):
människoskygghet. -i’d (/. -es av g. ei’dos, utseende):
människoliknande. Antropoi’der:
människoliknande apor. -logi’, (/. -log | i’a, -i’ae) läran om
människan, särsk. naturvetenskapligt,
-me-tri’: systematisk metod att genom mått m.m.
identifiera människor. Se bertillonage. -morf,
(/. -mo’rph|us, -a, -um av g. morphe’, form):
på mänskligt sätt och vis, människolik; syn.
antropoid. -morfi’sm, (/. -morphi’sm | us, -i
av g. morphe’, form): tilldelandet av
mänskliga egenskaper åt icke mänskligt. Normalt
tillstånd hos små barn. -skopi’, (/. -scopji’a,
-i’ae av g. skope’o, betrakta): bedömande av
kroppstypen mera på direkt seende än på
uppmätningar. -somato|Iogi’, (/. »log | i’a, -i’ae
av g. so’ma, kropp -f lo’gos, lära): -sofi’, (/.
-sophI i’a, -i’ae av g. so’phos, vis); -tomi’, (/.
-tom I i’a, -i’ae av g. tome’, snitt): den
samlade kunskapen om människokroppen,
människans väsen och anatomi, -zoono’ser (av
g. zo’on, djur + no’sos, sjukdom): en grupp
infektionssjukdomar, som förekomma både
hos djur och människor.
A’ntr|um, -i (/.): håla ss. del av en större
kavi-tet. (A. Highmo’ri): sinus maxillaris,
överkäkshålan. A’, mastoide’um (A.
tympa’ni-cum, BNA): håla i processus mastoideus.
A’, pylo’ricum: gammal benämning på större
1. mindre del av magsäckens pylorusdel. Bör
ss. mångtydigt ej användas. Jfr canalis
ege-storius, canalis pylori, magmotorn, pars
pylorica, pylorusmunstycket.
Anula’r {I. -is, -e), Anula’r: ringformad.
A’nuljus, gen. och pl. -i, A’nnulus, BNA (/.
dim. av a’nus, ring): liten ring. A’,
conjunc-ti’væ: ringformade vulsten av ögats
bindehinna runtom hornhinnan. A’, femoraüs:
kruralringen, rummet mellan vena
femora-lis och laterala randen av lig. lacunare. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
