Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arteria vesicalis inferior ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arteria vesicalis inferior
60
Articulatio humeroulnaris
A. vesica’Iis infe’rior (Aa. vesic. cauda’les,
INA): nedre (kaudala) urinblåseartären; 1.
a. hypogastrica 1. någon dess grenar; 2. till
urinblåsans undre del, sädesblåsorna och
prostata. Aa. vesica’les superio’res (Aa.
ve’-sic. crania’les, INA): övre (kraniala)
urinblåseartären; 1. a. umbilicalis; 2. övre och
mellersta delarna av urinblåsan.
(A. vesi’cce fe’Uece): a. cystica.
A. zygoma’tico-orbita’Hs: 1. a. temporalis
superficialis; 2. laterala ögonvinkeltrakten
och m. orbicularis oculi.
Arteriaiis: se arteriell.
Arterialisation, (I. Arterialisa’t|io, -io’nis): det
venösa blodets omvandling i arteriellt (i
lungorna).
Arteri- (av g. arteri’a): artär-, -ektasi’, (/.
-ec-tasji’a, -i’ae av g. e’ktasis, utvidgning): diffus
utvidgning av en artär, ej en avgränsad ss.
vid aneurysm, -ektomi’, (/. -ectom|i’a, -i’ae
av g. ektome’, utskärning): excision av en
bit av en artär.
Arteriell, (/. Arteria’l|is, -e): tillhörande artär.
A. anemi’: lokal blodbrist på grund av
minskat tillflöde. A-t blod: det högröda blodet i
(stora kretsomloppets) artärer. A. blödning:
motsats venös b. A-a ljud: över artärer vid
hjärtfel, vid aneurysmer osv.
Arterio-gra’m: artärpulskurva. -grafi’, (/.
-gra-ph|i’a, -i’ae av g. graphe’, skrift):
röntgenfotografering av artär.
Arteri’olja, gen. och pl. -ae (/. dim. av
arte’-ria): de minsta artärerna. A-æ re’ctæ (A-æ
re’ctce medulla’res, INA): från aa.
interloba-res renis mot njurpyramidernas spetsar
avgående artärer.
Arterio- (av g. arteri’a): artär-, -li’t, (/.
’-li-th|us, -i av g. li’thos, sten): artärsten,
uppkommen genom förkalkning av dött
material, t.ex. tromb i en artär, -sklero’s, (/.
-scle-ro’s|is, -is av g. sklero’s, hård):
åderförkalkning, kronisk artärsjukdom med
förtjockning av intima och hyalin degeneration,
varav följer styvhet och förkalkn. i kärlväggen;
se åderförkalkning. A. av Mönckebergs typ:
ringformiga förkalkningar i median nästan
uteslutande i underbenens artärer,
-sklero’-tisk, (/. -sclero’tic|us, -a, -um).
Arterioskleros. buksmärtor: dyspragi’a intermittens
arteriosclero’tica intestinalis. -spa’sm (/. -us,
-i av g. spasmo’s, ryckning): artärkramp,
’-s|us, -a, -um (/.): rik på artärer, hörande
till artärer, -tomi’, (/. -tom | i’a, -i’ae av g.
tome’, snitt): arteriell åderlåtning, -trepsi’,
(/. -tre’ps|is, -is av g. tre’po, vrida): torsion
av artär för blodstillande, -venös, (/.
-veno’-s|us, -a, -um): hörande till artär och ven.
-venöst aneury’sma: åderbråck uppkommet
genom samtidig skada på artär och ven med
kommunikation mellan båda, varvid det
ar-teriella blodtrycket överföres på venen,
-version, (/. -ve’rs|io, -io’nis, vändning): eversion
av en blödande artärs väggar (med
arterio-verter) för stoppande av blödning.
Arteri’t, (/. Arteri’t|is, -idis): infl. i artärvägg,
antingen i intiman: endarteritis, eller i
median: mesarteri’tis, eller i adventitian:
periarteritis, eller i alla vägglagren:
panarteritis. A. chro’nica 1. defo’rmans:
arterioskleros.
Artfrämmande äggvita: äggviteämnen
tillhörande annan djurart; om de införas
parente-ralt, t. ex. vid behandling med immunsera
från häst, kunna de vid förnyat införande
utlösa anafylaktiska symtom. Motsatsen
artegen äggv. Jfr anafylaxi, anafylaktisk
chock.
Arthr-, Arthro-: se artr-, artro-.
Ar th us* fenomen. Av Arthus beskrivet
anafylaxifenomen hos kanin.
Articula’r|is, -e (/.): hörande till led
(articulatio).
Articula’tjio, -io’nis, pl. -io’nes (/.): ledgång.
Syn. junctura synovialis. — A.
acromioclavicular: skulderleden, mellan nyckelbenet o.
skulderbladet. A. atla’nto-axia’Iis lateralis
och media’na (Articuli atlantoepistro’phici,
INA): de tre lederna mellan första och
andra halskotorna, atlas och axis, en median
mellan dens axis o. atlas samt en lateral på
varje sida. A. atla’nto-occipita’lis: mellan
första halskotan, atlas, och huvudets os
occipitale. A. calea’neocuboide’a: mellan
calcaneus och os cuboideum. A. ca’pitis
co’stæ: mellan revbenshuvudena och
ryggkotorna. A-s ca’rpometacarpe’æ: mellan
handledens ben och mellanhandsbenen. A.
cochlea’ris, BNA (/. co’chlea, snäcka):
skruvled i allmht, dvs. en gångjärnsled, som
dock är sned, så att rörelseplanet ej går
vinkelrätt mot rörelseaxeln. A. compo’sita: om
mer än två ben deltaga i leden. A.
costo-transversa’ria: mellan revbenstuberkuli och
kotornas processus transversi. A-s
costover-tebra’les: sammanfattningen av revbensleder
till ryggkotorna (a-s capitum costarum och
costotransversariæ) till skillnad från
förbindelserna med bröstbenet (a-s steraocostales).
A. cofyiica (g. koty’le, något kopp- eller
skålformigt): kopp- eller skålled. A. co’xæ:
höftleden. A. cu’biti: armbågsleden. A.
cu’-neonavicula’ris: mellan distala ytan av os
naviculare och proximala ytorna av ossa
cuneiformia. A. ge’nu: knäleden. A. hu’meri:
överarmens skulderled. A. humeroradia’lis
och A. humeroulna ris: humeroradial- resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
