Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blefaradenit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blefaradenit
83
Blodgruppsbestämniiig
vecklingen, varvid en blåsa (groddblåsan)
bildas. Jfr morula o. gastrula.
Blef ar- (l. Blephar- av g. ble’pharon):
ögon–lock-.-adeni’t (l.-is,-idis av g. ade’n, körtel):
infl. i ögonlockens körtlar, t.ex. vagel,
-cha’-las|is, -is (/. av g. cha’lasis, förslappning):
relaxation av ögonlockshuden, så att den
hänger ned över ögonlocksranden. -i’t, (/. -i’t|is,
-idis): infl. i ögonlocken; i allm. om infl. i
ögonlocksränderna (blephari’tis cilia’ris). Jfr
palpebrit.
Blefaro- (/. Blepharo- av g. ble’pharon):
ögonlock-, -blennorre’, (/. -blennorrhoe’|a,
-ae av g. ble’nnos, slem + rhoi’a, flöde):
varig konjunktivit. -conjunctivitis: se
-kon-junktivit. -fimo’s, (/. -phimo’s|is, -is av g.
phi’mosis, förträngning): förträngd
ögonspringa. ’-klonus: se ögonlockskramp,
-kon-junktlvit: blefarit + konjunktivit. -plasti’k
(av g. pla’sso, forma): plastisk operation på
ögonlocken, -plegi’, (/. -plegji’a, -i’ae av g.
plege’, slag): förlamning av
ögonlocksmusklerna. -pto’s, (/. -pto’s | is, -is av g. pto’sis,
fall): nedsänkt ögonlock, -(r)rafi’, (/.
-rrha-ph|i’a, -i’ae av g. rhaphe’, söm): se tarsorafi.
-spa’sm (/. -us, -i av g. spasmo’s, ryckning):
kramp i ögonlocken, -stat (g. hista’nai, ställa
stillastående): instrument att hålla
ögonlocken i sär. -steno’s, (/. -steno’sjis, -is av g.
stenosis, förträngning): sjuklig förträngning av
ögonlocksspringan, -symfy’s, (/.
-sy’mphy-s|is, -is av g. syn, med + phy’o, växa);
-syne-ki’, (/. -synechji’a, -i’ae av g. syne’cheia,
sammanhang): sammanväxning av ögonlocken,
-tomi’, (/. -tom| i’a, -i’ae av g. tome’, snitt):
klyvning av yttre ögonvinkeln. -xy’s|is, -is
(/. av g. xy’sis, skrapning): avskavande av
ögonlockens inneryta vid trakom.
Bleksot: anemi, särskilt kloros.
Blenn- (av g. ble’nnos, slem): slem-, -adeni’t
(/. -is, -idis av g. ade’n, körtel): infl. i
slem-körtel. -erne’s, (/. -e’mes | is, -is av g. e’mesis,
kräkning): slemkräkningar. -oftalmi’, (/.
-ophthalm|i’a, -i’ae av g. ophthalmo’s, öga):
varig bindehinneinfl. -o|pty’s, (/. ’-ptys|is,
-is, av g. pty’sis, spottning): upphostning av
varigt sekret, -o|rragi’, (/. -rrhag|i’a, -i’ae av
g. rhage’, bristning), -o|rré, (/. -rrhoe’|a, -ae
av g. rhoi’a, flöde): vårflöde från
slemhinnor. Syn. vanligen med oftalmoblennorré,
ofta även med gonorré. B. neonatorum:
var-flöde från ögonen hos nyfödda genom
gono-kockinfektion.
Blefar-, Blepharo-: se blefar-, blefaro-.
Blickförlamnmg: upphävd rörelse av båda
ögonen i viss riktning. Syn. konjugerad
ögonmuskelförlamning.
Blinda fläcken: se synnervspapillen.
Blindmanér: en sorts ångestavledande
aktivitet vid emotionell störning.
Blind-psykologi: studiet av de gnm lytet
betingade egendomligheterna i de blindas
själsliv.
Blindtarmen: den nedanför tunntarmens
in-mynnande blint slutande delen av
tjocktarmen. Blindtarmsinflammation: infl. i
blindtarmen (typhli’tis); vanligen om infl. i dess
maskformiga bihang (appendici’tis).
Blinkreflexen: konjunktivalreflexen.
Block: se hjärtblock.
Blod-bild: sammanställning av hemoglobin-,
erytrocyt- och leukocytvärden. Jfr Arneth’s
formel, hemogram. -brist: se anemi, -cru’or:
se -kruor. -fläcksjukan: morbus maculosus
Werlho’fii. -fullhet: se pleto’ra. -färgämne:
se hemoglobin, -förgiftning: se pyoseptikemi,
septikopyemi, se’psis, septikemi, toxinemi.
Blodgrupper: med hänsyn till blodets
aggluti-nerande verkan — förekomsten av
aggluti-nabel (agglutinogen) substans i de röda
blodkropparna — indelas människorna i olika
ärftligt betingade blodgrupper. Av dessa
äro de praktiskt viktiga de till ABO
(AB-noll)- och de till Rh- (Rhesus)-systemet
hörande. Enligt ABO-systemet — dit
samtliga människor räknas — klassificeras de i
4 blodgrupper, 0 (noll), A, B och AB. 1. En
grupps, (AB, universalmottagare)
blodserum saknar agglutininer (a, ß) och
agglutineras av samtliga andra gruppers sera. 2.
En annan grupps, (0, universalgivare)
sakna agglutinabel substans, men ha
agg-lutininerna a och ß och agglutineras icke
av någon grupps serum. 3. De två övriga
grupperna A och B hålla resp.
agglutini-nerna ß och a och ha en agglutinerande
växelverkan på varandra. — I fråga om
Rh-systemet saknas i människoserum
spontant bildade antikroppar mot Rh-faktorn;
kan hos Rh-negativa uppstå, dels efter
upprepade blodtransfusioner med Rh-positivt
blod, dels hos gravida kvinnor med
Rh-positivt foster; dödliga
transfusionsreaktio-ner resp. fosterdöd kan följa. Jfr
antirhesus-serum, erytroblastos.
Blodgruppsbestämning: före blodtransfusion
för undvikande av svåra risker företagen
undersökning av den blodgrupp, mottagaren
tillhör. Som givare kan endast sådan person
användas, vars blodkroppar icke
agglutineras av mottagarens blod.
Blodgruppsegenskaperna äro konstanta och nedärvas,
blodgruppsbestämning kan vara till hjälp vid
faderskapsbevisning o. en del andra
rättsmedicinska utredningar. — För bestämning
av grupperna inom ABO-systemet användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
