Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Demarkation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demarkation
118
Dentfculatus
(/. av g. de’lta -f ei’dos, form):
/j-(deltafor mig), som subst, om den triangulära
mu’sculus d.
De|markation, (/. -marca’t|io, -io’nis av /.
démarquer, avgränsa): 1. sjukliga, t.ex. infl.
1. nekrotiska vävnaders avgränsning mot
omgivande frisk vävnad; 2. i trängre
bemärkelse = sekvestration. Demarkations-linje;
-zon.
Demekastigmin, (/. Demecastigminjum, -i):
kolinergikum; medel vid glaukom.
Dejme’ns, (/. -me’nt|ia, -iae av de-, från -f
mens, förstånd): sinnesslöhet 1. blödsinne,
förvärvad, obotlig stark nedsättning av
förståndet och affektiva själslivet. Jfr idioti,
im-becillitet, debilititet. D. acu’ta: ame’ntia
närstående psykos med primär inkoherens i
tankeförloppet och stuporöst tillstånd. Syn.
akut stupor, anoia; jfr attonitet. D.
arterio-sclero’tica: d. till följd av arterioskleros i
hjärnkärlen. D. infantilis (Heller): med
talrubbningar (ekolali, dysartri, slutligen
blott lallande) i 3—4 års åldern börjande,
obönhörligt fortskridande demens med
bibehållet intelligent utseende. D. paralytica:
till demens ledande syfiütisk sinnessjukdom,
kännetecknad av ett fortskridande
avtagande av alla psykiska funktioner till
fullständigt blödsinne samt med starka motoriska
rubbningar (reflektorisk pupillstelhet,
tal-o. skrivrubbningar, paralytiska anfall m.m.)
och kroppsligt förfall. Syn. paralysie
géné-rale, paralysis progressiva. Enkel dement
paralysi: stilla inträdande blödsinne med
kroppsliga symptom; expansi’v, ma’nisk eller
klassisk p.: med storhetsidéer i förgrunden;
melankolisk eller depress?v p.: med
framträdande melankoliska, hypokondriska och
förföljelseidéer. Se malariaympning. D.
præ’cox (/. præ’cox, brådmogen): grupp av
endogena sinnessjukdomar, som uppträda
redan hos unga individer och huvudsakligen
yttra sig med schizofrena men även med en
del accessoriska symptom samt i regel föra
till blödsinne. Man skiljer mellan d. p.
si’mplex: enkel blödsinthet utan accessoriska
symptom; d. p. catato’nica: med katato’na
symptom; d. p. paranoides: med
vanföreställningar och sinnesvillor; d. p.
hebephre-nica: med huvudsakligen schizofrena
symptom. Jfr schizofreni. D. senilis:
ålderspsykos, t.f. av atrofi av hjärnvävnad och
arterioskleros.
Demetylklortetracyklin, (/.
Demethylchlorte-tracyclin|um, -i): antibiotikum.
De I mineralisation, (/. -mineralisa’t|io, -io’nis):
utsöndring och minskning av organismens
oorganiska salter t.ex. förlust av P och Ca
vid rakit, av J vid endemisk struma, av
NaCl vid pylorusstenos, kräkningar osv.
De’modex folliculo’rum (av g. demo’s, fett
+ dex, mask): en akarusart, stundom i
ko-medo’ner. Demodico’sjis, -is (/.): sjukdom
förorsakad av Demodex.
Demoni’sm, (/. Dæmoni’sm|us, -i), Demono-,
(/. Dæmono-), -mani’, (/. -man | i’a, -i’ae av g.
dai’mon, ond ande -f- mani’a, galenskap):
vanföreställning att vara besatt av djävulen
1. ond ande. Syn. demonopati. -pati’, (/.
-pa-th|i’a, -i’ae av g. pa’thos, lidande): se
demonomani.
Dejnature’ra (av l de-, från + natu’ra,
natur): 1. förändra ett ämne, så att det förlorar
sin naturliga, ursprungliga (nativa)
beskaffenhet, t.ex. om koagulerad äggvita; 2.
genom tillsatser göra ett ämne oanvändbart för
visst bruk, t.ex. sprit till dryck.
Dendri’t (av g. de’ndron, träd): gangliecellers
greniga protoplasmautskott; leder impulser
till cellen. Jfr axelcylinderutskott.
Dendri’-tisk, (/. Dendri’tic|us, -a, -um): trädlikt
förgrenad.
Dengue I feber (span, dengue, affekterat
maner): epidemisk akut infektionssjukdom i
subtropiska och tropiska länder med huvud-,
led- och muskelsmärtor, polymorft
hudutslag och egendomlig gångrubbning. Smittan
skall spridas genom en mygga (Cu’lex
fa’ti-gans). Syn. dandyfeber.
De’|ns, -ntis, pl. -ntes (/.): tand. De olika
tänderna ha skilda namn. Se cani’nus, incisi’vus,
praemola’res, mola’res. D. a’xis: den andra
halskotans tandlika utskott. D-es
connata’-les: tänder, som äro framme (vanl.
temporära) redan vid födelsen. D-es deci’dui:
mjölktänderna. D-es multicuspida’d (/.
mul-tus, mycken + cu’spis, spets): flerknöliga
tänder, molarerna, som ha 4 knölar på
tuggytan. D. rete’ntus: retinerad tand
(kvarhållen i alveolen). D-es sapie’ntiæ 1. sero’tini:
visdomständerna. Syn. opsi’genes.
Densimeter (av I. de’nsus, tät + g. me’tron,
mått): areometer med direkt angivande av en
vätskas spec. vikt.
Dent- (av l. dens): tand-, -a’gra; -algi’, (l.
’-agr|a, -ae; -alg| i’a, -i’ae av g. a’gra, boja
och algos, smärta): tandvärk. -a’l (/. -is, -e):
hörande till tand.—Dental-fluoro’s: se
fluo-ros. -infektion: från tänderna utgående
infektion. -osteom: osteo’ma dentale; av
cement och dentin bestående utväxter på
tänderna.
Denta’t|us, -a, -um (/.): tandad, försedd med
tänder, t.ex. nu’cleus denta’tus.
E>enticu!a’t|us, -a, -um (/.): försedd med små
tandlika bildningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
