Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Distansljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Distansljud
129
Djurkol
i kärlet dissekerar sig fram mellan två
vägglager. -se’ct|io, -io’nis (/.): dissektion,
-semi-nation, (l. -semina’t|io, -io’nis av semina’re,
så): riklig utsådd av sjukdomshärdar, t.ex.
av en elakartad svulst. Dissemine’rad, (i.
Dissemina’tjus, -a, -um). -similation,
-simi-le’ring, (/. -simi]ae|io, -io’nis av si’milis,
lika): omsättning, nedbrytning och
förbrukning av kroppssubstans (den assimilerade
födan). -simulation, (/. -simuIa’t|io, -io’nis av
simulate, låtsa): förhemligande av
sjukdomssymptom. -sociation, (/. -socia’t|io,
-io’nis, förening): upphävande av annars
associerade fenomen 1. klyvning av molekyler
ss. sker vid lösning av elektrolyter (syror,
baser, salter) i vatten (elektrolytisk d ).
Dissocierade D. anestesi’: upphävd smärt- o.
temperaturförnimmelse vid bibehållen
beröring- och djupförnimmelse, -solution, (l.
-solu’tjio, -io’nis av solvere, lösa):
upplösning, sönderdelning. Disjsolve’ntia, sing.
-so’lvens: upplösande, förtunnande,
sönderdelande medel. Distal | is, -e (/. av sta’re,
stå): avlägsnat från centrum. Motsatsen
proximal. Distalbett (odont.): ocklusionsanomali
med längre bakåtstående underkäke än
normalt Faller inom klass II enl. Angle. —
Distalia: benen i den distala raden i karpus
1. tarsus.
Dista’nsljud: ljud, t.ex. musikaliska hj ärtljud,
som höras redan på avstånd från den sjuke.
Distention, (/. Diste’nt|io, -io’nis av l. dis,
i sär + te’ndere, spänna): försträckning,
tänjning, utspänning. Distentionsluxation:
spontanluxation genom kapseltänjning i
följd av ledutgjutning.
Di- (av g. dis): dubbel-, -stichi’asis, -is (l. av g.
sti’chos, rad): dubbla ögonlockscilier, den
bakre raden vänd inåt ögat. -stomi’, (l.
-stoln | i’a, -i’ae av g. sto’ma, mun): fördubbling
av munnen. Distomi’asis, Distomato’s (/. -is,
-is): igelsjuka. Jfr bilharzia. — Di’jstomum:
inälvsmaskar tillhörande sugmaskarna. D.
haematobium: orsak till bilharziasjukan; se
schistosomiasis. D. hepa’ticum och d.
lan-ceola’tum: leverflundror 1. leveriglar,
mycket allmänna hos får.
Dis- (/.): i sär-, -torsion, (l. -to’rsjio, -io’nis av
to’rquere, vrida): stukning, ledvrickning utan
att ledhuvudet gått "ur led". Jfr luxation,
-traktion, (l. -tra’ct|io, -io’nis, dragning):
behandling av ledändar (vid vrickning) 1. vid
benbrott med dragning och motdragning 1.
ett extensions-(distraktions-)förband.
Disubstitutionsderivaten i bensolkäraan har
minst tre isomera former: ortoderivat,
me-taställningen och paraställningen. (Se
dessa.)
Disulfiram, (l. -um, -i): medel mot pediculous.
Ditiazanin: anthelmi’ntikum.
Ditranol, (/. Dithranol|um, -i): mot
pso-ri’asis.
Dittrich’s proppar: smutsgula 1. grå,
hamp-fröstora, illaluktande proppar i sputa vid
lunggangrän o. fetid bronkit.
Di-ure’s (/. -is, -is av g. dia’, genom + ou’ron,
urin): urinutsöndringen. -ure’t|ika, sing.
’-ikum, (I. ’-ica, sing. icum): urindrivande
medel, -ureti’n (/. -um, -i):
theobrominosali-cylas natricus, urindrivande. Syn. uragoga.
Diu’rnjus, -a, -um (l. av di’es, dag): på dagen.
Enure’sis diu’rna: dagväteri. Epilepsia
di-u’rna: e. med anfall om dagarna.
Div.: på recept = Di’vide (/.) = dela! må
delas i uppgivet antal delar.
Di- (/.): i sär-, -verge’ns (av /. ve’rgere,
sträva): avlägsnande från. Sådan ögonställning
att blicklinjerna skära sig bakom ögonen.
Divergerande, Divergent. D. skelande:
utåt-skelande. Motsatsen konvergent. -verti’kel,
(1. -verti’cul|um, -i av ve’rtere, vända): (liten)
utstjälpning av matstrupe-, tarm- eller
blåsvägg, medfödd eller förvärvad. Jfr pulsions-,
traktionsdivertikel. D. ilei ve’rum (D.
Mec-keli): rest av den fetala gulblåsegången,
du’ctus o’mphalo-mesente’ricus; den
vanligaste formen av tarmdivertiklar. D.
pha-ry’ngis: se faryngocele. — Diverti-kuli’t, (/.
-culi’t|is, -idis): infl. i en divertikel. -kulo’s,
(I. -cuio’sjis, -is) = förekomst av talrika
di-vertiklar i tarmen.
Div. in part. æq.: å recept = Di’vide in pa’rtes
æquales (/.) = dela i lika delar!
Bbulsion, (/. Divuls|io, -io’nis divellere,
riva i sär): våldsam sprängning 1.
sönderslit-ning. Divulsor: instrument för dylikt
ingrepp.
Dixamon (/. um, -i): antikolinergikum,
spas-molytikum.
Dixyrazin (/. -um, -i): neuroleptikum.
Djup-antisepti’k: insprutning av rivanol (1.
liknande) omkring jordinfekterade sår.
-bestrålning: röntgenbestrålning av djupare
liggande kroppsvävnader, -känsel, -sensibilitet:
sensibilitet i under huden liggande delar ss.
i muskler, leder, ben i fråga om läge,
rörelser m.m. Syn. batyestesi. -psykologi:
efter-forskandet av de omedvetna drivkrafterna i
det mänskliga handlandet. Jfr psykoanalys.
Djupt bett: se bettart.
Djur-kol: c a t b o animaüs pu’rus; genom
förkolning av djuriska substanser erhållet kol
t.ex. blod-, kött-, benkol. -passage: ympning
från ett infekterat djur till ett annat, från
detta till ett tredje osv. -patoge’n: hos djur
sjukdomsalstrande agens.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
