Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Forma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forma
176
Fosforescens
av luft, syrgas eller (numera mest) kvävgas
i ena lungsäcken i syfte att komprimera en
tuberkulos lunga till vila för bättre
självläkning och förhindrande av smittas
spridning genom lungrörelserna. Syn. gasning,
"gasa".
Fo’nn|a, -ae (/.): form.
Formaldehyd: myrsyre- 1. metyl-aldehyd,
CH20 eller H-CHO, en lättlöslig gas.
Formation (/. -um, -i): 30—40% vattenlösning
av formaldehyd.
Forma’tio reticulars: nätlik struktur, isht
hos varolsbryggan, bildad genom
nervbanornas korsningar.
Formativ (av /. forma’re, bilda) retning:
cell-retning ledande till nybildning av
cellmaterial.
Forme fruste, pl. Formes frustes (/.):
out-präglat, atypiskt 1. aborti’vt sjukdomsfall.
Formelement: enklaste formade vävnads- 1.
cellbeståndsdelar (t.ex. celler, cylindrar i
urin).
Formia’t (av I formi’ca, myra): myrsyrans
salter.
Formikation, (/. Formica’t|io, -io’nis av for
mi’ca, myra): myrkrypning, parestesi som
om myror kröpo på skinnet. Syn.
myrme-ci’asis.
-fo’rmis (av /. fo’rma, form): suffix i
betydelsen formad, t.ex. ansifo’rmis: formad ss.
en "ansa" (slynga).
Formtydningsförsök: se Rorschach’s test.
Fo’rmul|a, gen. och pl. -ae (l. dim. av fo’rma,
form): formel. — F-æ officinales: de i
far-makopéer fastställda beskrivningarna på
läkemedels sammansättning. F-æ
magistrates: de av läkaren, oberoende av
farma-kopén, föreskrivna läkemedelsformlerna.
Hit räknas även en del konventionella så att
säga halvofficiella formler.
Formy’1: myrsyrans radikal (M • CO").
Fo’rn|ix, -icis (/.): valv. F. ce’rebri:
uppåt-välvd tunn platta av associationsnervtrådar
täckande 3. hjärnventrikeln. Mellersta
delen, co’rpus fo’rnicis, ligger tätt på 3.
ventrikeln ådernät, framåt böjer sig fornix om
till två columnæ fo’rnicis o. bakåt i två
skänklar, cru’ra fo’rnicis. F. conjunctivae:
valvet mellan ögonlocken och ögonbulben.
F. cra’nii: skallens valv. Motsats skallbasen.
F. phary’ngis: översta delen av svalget
(nässvalgrummet, nasofarynx), tätt under basis
cranii. F. vagi’nae: valvet i vaginas översta
del, mellan vagina och cervix uteri. F.
ven-tri’culi: syn. fundus v.
Foro- (/. Phoro-)meter (av g. phore’o, bära
-f me’tron, mått): instrument att mäta
ögon-axlarnas awikning vid skelning.
Fo’rt|is, -e, Fo’rt|ior, -ius, Forti’ssim|us, -a,
um (/.): stark, starkare, starkast. Pi’lulce
ape-rientes fortio’res: starkare avförande piller.
Fortledda ljud: om ljud, som uppstå på annat
håll än på auskultationsstället, t.ex. /. rassel.
Fosfat, (/. Pho’sph|as, -a’tis av g. phos, ljus):
salter av fosforpentoxiden P205.
Fosfata’s, (Phosphata’s): enzym, som klyver
fosforsyreestrar.
Fosfat- (/. Phosphat- av g. phos, ljus), -i’der:
lipoider innehållande fosforsyra och
kvävehaltiga baser, -stenar: konkrementer av
fosfater. -tetani’: vid hyperfosfatemi, t.ex. i
följd av fosfat, som givits spasmofila barn,
uppstående tetani. -uri’, (/. -ur | i’a, -i’ae av
g. ou’ron, urin): fosfatrik urin.
Fosfe’n, (Z. Phosphæ’ni|um, -i av g. phos, ljus
+ phai’no, visa): ljusförnimmelser som
uppstå vid tryck på ögonbulben till följd av
mekanisk retning av reti’na.
Fosfater: fosforsyrliga salter.
Fosfoge’ner: se fosforescens (2).
Fosfolipider: de viktigaste
glycerofosfatider-na som skilja sig från triglyceriderna
genom att den tredje fettsyran i molekylen
ersatts av en fosforsyre-bas-del, t.ex.
-PO(OH)2. Finnas mest i
membrarstruktu-rer. Betydelsen för energiomsättningen
ringa.
Fosfor, [/. Pho’sphor|us, -i av g. phosphoros,
ljusbärare (enär lysande i mörker)]:
toni-kum. Gul fosfor: fosfor i rent tillstånd,
giftig. Röd fosfor: ogiftig modifikation av
fosfor efter upphettning till 200—300° C.
Fosfor-esce’ns, (/. Phosphor-esce’nt|ia, -iae):
blåaktigt, endast i mörker synligt, svagt ljus;
1. från självlysande insekter, bakterier m.m.;
2. efterstrålning (genom oxidation) av olika
förut belysta ej självlysande ämnen s.k.
fosfoge’ner. -förgiftning: 1. akut /.; efter
intagning av gul fosfor uppträdande
gastrointestinal besvär, ikterus, koma; 2. kronisk
/.: efter långvarig inandning av fosforångor
uppträdande, till nekros förande periosti’t
och osteomyeli’t av käkbenen; se
fosfornek-ros. ’-ic|us, -a, -um il.): beteckning för
fosfat. A’cidum ph.: fosforsyra, -i’sm (/. -us,
-i): fosforförgiftning, -nekro’s: en till såväl
bennekros som reaktiv bennybildning hos
käkarna (mest underkäken) förande
perios-tit, t.ex. hos arbetare i fosforindustri, isht
tändsticksarbetare. -protei’der:
fosforhaltiga äggviteämnen, t.ex. i ägg, mjölk m.m.
-syra: de av fosforpentoxiden bildade
orto-(den vanligaste), pyro-, metafosforsyra-
Fosforylering: förestring med fosforsyra;
förutsättning för kolhydraternas sönderdelning
under kolhydratomsättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
