Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inpräglingsförmåga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inpräglingsförmåga
246
Insulin
dels i.), eller kring en viss kroppsdel (del-i.),
och utanpå läggas ylletäcken 1. ylleomslag.
Torr i.: endast torrt, varmt lakan eller blott
yllefilt.
Inpräglingsförmåga: förmåga att inprägla nya
föreställningar; minne för de senaste
intrycken. Kan vara skadad vid vissa psykoser,
medan äldre erinringar äro ostörda.
Inre sekretion: de indokrina körtlarnas
funktion. Jfr exkret, inkret, sekret; syn.
inkre-tion, insöndring.
Inre språket: summan omedvetna psykiska
skeenden, innan tanken tager form i ord och
skrift 1. dessa symboler förstås.
In I salivation, (/. -saliva’t|io, -io’nis av in, in
-f sali’va, spott): födans genomblandning
med spott under tuggningen.
In sa’n|ia, -iae (l. av in-, neg. + sa’nus, sund):
sinnesrubbning. I. epile’ptica: epileptisk
sin-nessjkd. — Insa’nitas mora’lis: se moral
insanity.
In jscri’ptjio, -io’nis, pl. -io’nes (/. av in, på
+ scri’bere, skriva): inskription. Jfr recept.
Xnscriptio’nes tendi’neæ: tvärgående
senstråk i muskler.
In I semination, (/. -semina’t|io, -io’nis av in,
in + se’men, säd): införande av säden i
vagina, särskilt sådan på artificiell väg.
Ho-molo’g i.: då säden härstammar från den
äkta mannen. Heterolo’g i.: då säden lämnas
av annan man. Inseminera. Jfr
"provrörsbarn".
Injsensi’bel, (/. -sensi’biljis, -e av in-, neg. +
sensi’bilis, känslig): okänslig, utan känsel,
omärklig. Insensibilisera.
In sertion, (/. -se’rtjio, -io’nis av in, i -f
se’-rere, fästa): fästeställe, t.ex. musklers
senfästen, placentas fäste i uterus m.m. I.
vela-mento’sa: navelsträngens fäste i
ägghinnor-na i st. för på placenta.
Insi’gnjis, -e (/.): utmärkt.
Insi’pid|us, -a, -um (/.): smaklös.
In|solation, (/. -so!a’t|io, -io’nis av in, i +
sol, sol): solbestrålning, t.ex. om sanatoriers
vanliga mängd solljusa dagar, även om
solbränna och solsting.
In|somni’, (/. -so’mn|ia, -iae av in-, neg. +
so’mnus, sömn): sömnlöshet; syn. agrypni,
asomni, vigilia.
Inso’nt, (/. I’nsons): oskyldig. Syphilis
inso’n-tium: icke genom könsumgänge ådragen s.
In spiration, (/. -spira’t lio, -io’nis av in, in
+ spira’re, andas): inandning. Syn.
inhalation. Motsatsen exspiration. — Inspiratorisk
indragning: indragning av
revbensmellanrummen vid försvårad inandning.
In I spissation, (/. -spissa’t|io, -io’nis av in, in
-f spi’ssus, tjock): intorkning. Inspissera. |
In|stabü, (/. -sta’bil|is, -e av in-, neg. +
sta’bilis, säker): ostadig, föränderlig.
In|stillation, (/. -stil!a’t|io, -io’nis av in, i -f
stilla’re, droppa): indrypning av läkemedel
1 sår, i öga, öra osv. Instilla’tor: apparat för
i. Instillera.
In|sufficie’ns, (/. -sufficient | la, -iae av in-,
neg. -f suffi’ciens, tillräcklig): otillräcklig
funktionsduglighet. Motsatsen sufficiens.
Konverge’nsinsufficie’ns: avvikelse av ett
öga utåt vid fixering av närliggande föremål.
Psykisk i., Insufficienskänsla: känsla av
allmän oförmåga, av att vara överflödig och
oduglig till allt. — I. co’rdis: hj ärtsvaghet.
I. do’rsi: vid överansträngning av ryggen
uppträdande retningssymptom (kotömhet,
behov av ryggstöd, ischias m.m.). Syn. i.
ve’rtebrae. I. pe’dis: plattfotbesvär. I.
pluriglandulars: rubbning i ett flertal endokrina
körtlars funktioner. I. ve’rtebrae: se i. dorsi.
Insufficiensfraktur: småningom uppkommen
fraktur å 2:dra 1. 3:dje metatarsalbenet
(marschfraktur).
In|sufflation, (/. -suff!a’t|io, -io’nis av in, in
+sub, under + fla’re, blåsa): inblåsning av
pulverformade läkemedel 1. av luft i måge 1.
tarm osv. — Insufflationsmetoden:
konstgjord andning, varvid en kontinuerlig
syr-gasström (ur syrgasbomb) medelst en
kate-ter gnm munnen ledes ned i lungan. Jfr
konstgjord andn., mun-mot-mun-metoden.
Pusul|a, gen. och pl. -ae (/.): ö; 1. det av
fis-su’ra ce’rebri latera’lis ränder täckta
triangulära hjärnbarkpartiet; syn. lobus opertus, (i.
Re il ii); 2. i-æ pancrea’ticce: de
langer-h ans sk a cellöarna i bukspottkörteln.
Insuli’n (/. -um, -i): det av Banting
framställda inkretet ur pankreas’ insulæ; hormon
avsöndrat av betacellerna
ideLangerhan-ska cellöarna. Insprutat subkutant vid
diabetes sänker det blodsockerspegeln, höjer
kolhydrattoleransen, motverkar glykosuri
och ko’ma. Insulinhypoglykemi stimulerar
HCl-sekretionen i ventrikeln, -chock: vid
överdosering med insulin och därav
orsakad hypoglykemi uppträdande svåra
förgiftningssymptom (hypoglykemisk
reaktion); användes även till chockbehandling
(se detta ord), -enhet: den insulinmängd =
Va av det internationella standardinsulinet,
som nedsätter blodsockermängden hos en
2 kg. tung kanin, som hungrat 24
timmar, till 0,045 (krampretande
koncentration). Klinisk 1. torontoenhet = Vz av
denna dos. En ny klinisk enhet = 40 %
starkare än den gamla. -o’m (/. -a, -atis):
ade-nom utgånget från Langerhans’ cellöar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
