Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lochia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lochia
314
Lombardisk ros
laris samt på mediala ytan precuneus. L.
pyramida’lis: koniskt utskott från istmus
mellan sköldkörtelloberna, stundom
kvarstående rest efter den fetala ductus
thyreo-glo’ssus. L. quadra’tus: den större av de två
små leverloberna på leverns baksida. L.
temporalis: tinningloben; omfattar gyri
temporalis superior, t. medius, t. inferior, t-es
transversi på yttre sidan och gyrus
occipito-temporalis samt gyrus parahippocampa’lis
på mediala ytan. Lobar’, (/. Loba’r|is, -e).
Lo’chia: se lockier.
Locke’s lösning: en näringslösning till
användning för överlevande hjärta vid
djurexperiment 1. för vävnadsodling; liknande
Ringer’s lösning.
Lo’ckier, (A Lo’chia av g. lo’chios, hörande
till barnafödsel): avslaget 1. utsöndringen
från livmodern under 3—6 veckor efter
barnsbörd; först blodiga: I. ru’bra 1. /.
cru-e’nta, därefter köttvattenlika: /.
sanguino-le’nta och slutligen serosa: /. ser o’sa.
Loc-kia’1, (/. Lochia! I is, -e): som tillhör
locki-erna.
Lockio- (/. Lochio- av g. lo’chios):
barnafödsel-. -cy’t (av g. ky’tos, cell): decidualceller.
-ko’Ipus, (/. -co’Ip I us, -i av g. ko’lpos, vagina):
utspänning av slidan genom kvarliggande
lockier. -me’tr|a, -ae (/. av g. me’tra,
livmoder): stockning av lockialsekretet. -metri’t
(/. -is, -idis): puerperal metrit. -py’ra (av g.
pyr, feber): puerperalfeber. -rragi’, (/.
-rrha-gji’a, -i’ae av g. rhage’, bristning); -rre’, (/.
-rrhoe’|a, -ae av g. rhoi’a, flöde):
lockial-flöde i riklig mängd, ’-sches|is, -is (/. av g.
sche’sis, retention): retention av lockier.
Locko- (/. Locho- av g. lo’chios):
barnafödsel-. -metri’t (/. -is, -idis): puerperal metrit.
-peritoni’t (/. -is, -idis av g. perito’naios,
bukhinna): puerperal p.
Lo’c|us, -i (/.): ort, ställe. — L. cæruleus: ett
stålblått parti i främre hörnet av fossa
rhomboide’a, i hjärnans fjärde ventrikel. L.
Kiesselbachi: lätt blödande ställe
framtill å broskiga nässeptum, där vidgade vener
finnas. L. mino’ris resiste’ntise: plats med
mindre motståndskraft, predisponerad för
att träffas av sjukdom.
Logad-ektomi’, (/. -ectomji’a, -i’ae av g.
loga’-des, vitöga 4- ektome’, utskärning): excision
av en del av konjunktiva. -i’t (/. -is, -idis):
infl. av sklera.
Log- (av g. lo’gos): ord-, -afasi’, (/. -aphasji’a,
-i’ae av g. a priv. -f pha’sis, tal): se afasi
(motorisk), -agnosi’, (/. -agnosji’a, -i’ae av g.
a priv. -f- gno’sis, kunskap): afasi, alogi 1.
andra centrala orddefekter, -agrafi’, (/.
-agraphji’a, -i’ae av g. a priv. -f gra’pho,
skriva): oförmåga att uttrycka sig i skrift,
-amnesi’, (/. -ämnes | i’a, -i’ae av g. a priv. -f
mne’me, minne): orddövhet; sensorisk afasi,
-asteni’, (/. -asthenji’a, -i’ae av g. asthe’neia,
svaghet): neurastenisk rubbning av
funktioner, som ha med talet att göra (ordglömska,
ordförvridningar, förlorande av tråden osv.).
Logo- (av g. lo’gos): ord-, -kloni’, (/. -clon;i’a,
-i’ae av g. klo’nos, förvirrad rörelse):
krampaktigt upprepande i talet av sista stavelsen
i orden, -kofo’sis, (/. -copho’sjis, -is av g.
ko’phosis, dövhet): orddövhet; oförmåga att
förstå talat ord. -neuro’s (/. -is, -is): -pati’,
(/. -path I i’a, -i’ae av g. pa’thos, lidande): 1.
språkrubbning beträffande innehållet i det
sagda (hos bizarra 1. intelligensdefekta);
2. dysartri. -pedi’, (/. -pæd|i’a, -i’ae av g.
pai-dei’a, uppfostran): läran om talrubbningar
o. deras botande, -plegi’, (/. -pleg|i’a, -i’ae
av g. plege’, slag): förlamning av talorganen,
-rré, (/. -rrhoe’|a, -ae av g. rhoi’a, flöde):
brådstörtat talflöde.
Lohnstein’s sackarimeter: apparat för
bestämmande av sockermängden genom
jäsning.
Loimo|logi’, (/. -log | i’a, -i’ae av g. loimo’s,
pest, farsot + lo’gos, lära): farsotslära. Syn.
lemologi.
Lokal, (/. Local|is, -e): begränsad. Se även
locus. — Lokal-anestcsi: okänsliggörande av
viss kroppsdel upptäcktes av
Wien-oftal-mologen Karl Koller 1884 och
led-ningsanestesien av amerikanske kirurgen
William Stewart Halsted 1885. Ren
lokal-anestesi: genom sprutning av hela
operationsfältet med bedövningsvätskan. Jfr
lednings-, spinalanestesi, narkos, -aneste’tikja,
sing, -um: medel till lokalanestesi, t.ex.
kokain. -bedövning: lokalanestesi.
-behandling: behandling endast av det sjuka
stället. -isation: bestämmandet av platsen för
t.ex. en sjukdomshärd, lokalisation av en
tumörs läge i hjärnan, -isationsläran:
hjärn-lokalisationen, platsen (centra) för
hjärnans olika förmögenheter, t.ex. talets
centrum i Br oca’s vindel. -iserad, (/.
Loca-Iisa’t|us, -a, -um).
Lokali’ster: epidemiologer, som söka förklara
farsoter såsom beroende av lokala
förhållanden, främst grundvatten- och
markbeskaffenheten.
Lokomotion (av /. lo’cus, plats -f move’re,
röra): ställförflyttning. Lokomotorisk, (/.
-Locomoto’ri I us, -a, -um): som tillhör
lokomotion.
Lokomotivljud: gnidningsljud i 3 1. flera på
varandra följande avsatser; vid perikardit.
Lomba’rdisk ros: se pellagra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
