Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Musculus trapezius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musculus trapezius
366
Mutation
samt laterala hälften av ligamentum
inguinale; £. linea semilunaris (Spige’li), en mot
kroppsmedellinjen konkav förtätning i
buk-aponeurosen, sträckande sig från
ligamentum inguinale till sternum; v.
sammanpressar bukhålan genom revbenens och
bukväggens indragning; n. nn. intercostales VII—
XII, n. iliohypogastricus, n. ilioinguinalis
och n. genitofemoralis. M. transv. linguæ:
se mm. linguæ. Mm. transv. perine’i: se mm.
perinei. M. transv. thora’cis: u. kanterna av
processus xiphoide’us bakre yta, undre
delen av bröstbenet och de undre revbenen;
f. på 2.—6. revbenen, tätt lateralt om
brosk-gränsen; v. drar revbenen nedåt,
exspira-tionsmuskel; n. ventrala grenar av nn.
intercostales (II) III—VI.
M. trapezius: u. mellan lineæ nuchæ
superior o. suprema, protuberantia occipitalis
externa, hg-a nuchæ, supraspinal o.
processus spinosi på 7. halskotan och på
bröst-kotorna; f. laterala tredjedelen av
nyckelbenet, akromion och spina scapulæ; v. höjer
skulderbladet och yttre delen av
nyckelbenet, drar skulderbladet bakåt med övre
muskeltrådar och nedåt med nedre; böjer
huvudet bakåt vid dubbelsidig verkan,
vrider det vid ensidig; n. n. accessorius och
plexus cervicalis.
M. tri’ceps bra’chii: armsträckaren; u.
med 3 huvuden, ett långt: ca’put lo’ngum,
u. tuberculum infraglenoidale scapulæ och
närliggande kant av skulderbladet, ett
medialt: ca’put media’le, u. bakre ytan av
humerus och septum intermusculare, ett
lateralt: ca’put latera’le; u. yttre bakre sidan av
humerus; de tre huvudena samla sig i en
muskel med f. på olecranon ulnæ; v.
sträcker underarmen samt verkar också som
ab-duktor för överarmen; n. n. radialis.
M. u’vulse: se mm. palati et faucium.
M. va’stus: se m. quadriceps femoris.
M. vertica’lis linguæ: se mm. linguæ.
M. voca’lis: se mm. laryngis.
M. zygoma’ticus ma’jor: okbensmuskeln;
u. okbenet; f. jämte m. depre’ssor a’nguli
o’ris i läpphuden vid munvinkeln; v. höjer
munvinkeln uppåt utåt; n. n. facialis. M.
zyg. mi’nor: u. okbenet; f. huden i
nasola-bialfåran; v. höjning av näsa och läpp; n.
n. facialis.
Mus I enhet: standardiseringsenhet analog med
råttenhet.
Museux’ tång: en lång haktång särskilt för
gynekologiska operationer.
Musikaliska biljud: biljud vid hj ärtrörelserna
erinrande om musikaliska toner.
Musikdövhet: amusi.
Muskari’n, (/. Muscari’n|um, 4 av mu’sca,
fluga): flugsvampens giftiga alkaloid,
amo-niumbas, aldehyd till kolin
(CHsV
>N.OH
CHO-CHa
(likalkaloid). Mukarinis’m, (/.
Muscarinism j us, -i): svampförgiftning, särskilt
med flugsvamp.
Muskel-atrofi’: se atrophia musculorum
progressiva. -bråck: myocele; framträngande
av muskelsubstans genom en glipa i (den
sönderslitna) fascian. -buk: den köttiga
delen av en muskel, -dystrofi’: se dystrophia
musculo’rum progressiva, -huvud: en
ursprungsdel av en muskel. -ljud: ljud, som
uppstå vid kontraktion av en muskel. I
första hj ärttonen finnes t. ex. ett
muskelljud. -r(h)eumati’sm(us): akut insättande 1.
kroniska smärtor, hindersamma för
rörelser i enskilda muskler 1. muskelgrupper.
Syn. myalgia rheuma’tica; se myalgi.
-sin-ne: samtliga sensibla impulser från
muskler, senor, fascior o. leder, som förmedla
uppfattningen om kroppsdelars läge och
rörelser samt om tyngd och motstånd. Syn.
kinestesi. -socker: se inosit. -ström: elektr.
ström i muskel. Se aktionsström,
altera-tionsteorien. -svål: fibrösa förtjockningar i
en muskel, som följd av begränsad
muskel-infl. -to nus: det normala gnm
nervinflytande åstadkomna spännings- 1.
kontrak-tionstillståndet i vilande muskel.
Muskotlever: hepar moschatifo’rme,
leverteckningar vid framskriden levercyanos,
erinrande om utseendet hos muskotnöt.
Syn. foie cardiaque, hjärtfelslever.
Muskulatur: sammanfattande benämning å
kroppens muskler. Sin energi får den från
det i arteriella blodet förekommande
glykos, pyruvat, laktat, fria fettsyror,
aminosyror och ketonkroppar.
Muskulär klaffinsufficiens: bristande
slut-ningsförmåga hos en hjärtklaff p.gr. av
sjukdom i papillar- och ringmuskler.
Mussitation, (/. Mussita’t|io, -io’nis av
mussi-ta’re, tiga): sakta mumlande hos vissa svårt
sjuka. Deüria mussita’ntia: mussiterande
delirier.
Mutaci’sm (1. -us, -i av mu’tus, stum):
frivillig stumhet, hos psykotiska särskilt
kata-tona. Jfr mutism.
Mutation, (/. Muta’tjio, -io’nis av muta’re,
förändra): målbrottet, -s|teori’ (de Vries’):
teorien om nya variationers skenbart
spontana uppkomst genom plötsligt, stötvis
påkommen variation, språngvariation, som
därefter går i arv och grundar en ny art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
