Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Njurkalkarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Njurkalkarna
393
Nomotop
ökad N-retention osv. i följd av förstöring
av specifika njurelement (glomeruli etc.).
Njur-kalkarna: ca’lices rena’les; de
kalk-formiga hinnrör, som omsluta
njurpapiller-na och förena sig till njurbäckenet.
-kanalerna: kanalerna vilka från glome’ruli leda
urinen till njurbäckenet. Jfr tu’buli
rena’les. -karbunkel: abscess i njuren, vanligen
genom stafylokokker med låg virulens.
-ko-li’k: anfallsvis uppträdande, vanligen på
njursten beroende smärtor i njurtrakten.
Syn. nefralgi. -labyrint: den mellan
märgstrålarna liggande, av slingriga kanaler
bildade njurbarken, -papillerna: de
konformi-ga i njurkalkarna inskjutande fria
topparna av njurpyramideraa. -ptos: syn.
vandrande 1. rörlig njure, ren mobilis. -pyramider
na: pyra’mides rena’les de c:a 9—12 till
njurmärgen hörande njurdelarna, vilka från
njurpapillerna fortsätta in i njursubstansen
och där bilda radiärt in i njurbarken
inskjutande märgstrålar. Jfr njurpapillerna.
-skrumpning: se skrumpnjure. -stelhet:
bristande utsöndrings- och
koncentrationsförmåga, se vatten(belastnings)provet. -sten:
ca’lculus rena’lis, vanligen bestående av
kalciumoxalater,
magnesiumammoniumfos-fater, hydroxylapatit, sura kalciumfosfater,
urinsyra, urater, cystin, kalciumkarbonat,
kiselsyra, kalciumsulfat m.m. -(stens)koli’k:
smärtanfall vid steninklämning i njurb
äc-ken eller i ureter, -stenssjuka: "njursten";
se nefroliti’asis.
No|asteni’, (/. -asthen|i’a, -i’ae av g. nous,
förnuft + asthe’neia, svaghet): bristande
förståndsförmåga.
Noctambuli’smus: se noktambulism.
Noctu’rn]us, -a, -um (/.): nattlig. Enure’sis
noctu’rna: om natten uppträdande e. Syn.
nokturi.
Noda’lrytmen: hj ärtrytmen, som utlöses vid
atrioventrikulärknute-automati. Jfr
retled-ningssystemet.
Nodo’s|us, -a, -um (/.): knölig.
No’dullus, gen. och pl. -i (/. dim av no’dus,
knöl, knut): liten knut; speciellt
betecknande en av loberna i lillhjärnans vermis. —
No’duli Alb i’ni: knappnålshuvudstora
val-velhematom på hjärtklaffarna hos nyfödda;
n. Ara’ntii: bindvävsknutarna på hjärtats
semilunarklaffar, där lunulæ stöta samman;
n. lympha’tici: små lymfkörtlar,
lymfknu-tar, lymffollikel; n. rheuma’tici: reumatiska
knutor (på senor, senskidor, senspeglar etc.);
n, sinoatrial lis: se Aschoff-Tawara’s
knut; n. sinoauricula’ris co’rdis: se
sinus-knuten, Keith-Flack’s knut; n.
valvula’-rum semiluna’Hum: n. Arantii; n. voca’les:
sångarknutor. N. ve’rmis: den mediala delen
av flo’cculus i lillhjärnan. Nodula’r (/. -is,
-e), Nodulär: småknutig.
No’d|us, gen. och pl. -i (/.): knöl. No’di
arth-ri’tici, giktknölar. N. lympha’ticus
(lympho-no’dus) (Lymphogla’ndula, BNA;
Lympho-no’dus, INA): lymfkörtel. Se lymfkörtlar.
Nodo’s, (/. Nodo’s|us, -a, -um).
Noematako-gra’f, (/. Noematacho-gra’phijon,
-i av g. no’ema, tanke + tachy’s, hastig +
gra’pho, skriva); instrument för registrering
resp. uppmätning av tiden, som erfordras för
en mental akt. — Noema’tisk: som hör till
en tanke 1. tankeoperation. Noe’sis:
intelligensverksamheten, kognition. Noe’tisk: som
hör till intellektet 1. kognitionen.
Nokt- (/. Noct- av nox): natt-.-ambull’sm (/.
-us, -i av ambula’re, gå omkring): gående i
sömn. Syn. somnambulismus.
Nokti|fobi’, (/. Nocti|phob|i’a, -i’ae av nox,
natt + g. pho’bos, fruktan): sjuklig
fruktan för natten med dess tystnad och mörker.
Nokt|uri’, (/. Noct I ur I i’a, -i’ae av nox, natt -f
g. ou’ron, urin): 1. nattväteri; 2. om natten
ofta påkommande urineringsbehov. Jfr
nykt-uri.
No’li me ta’ngere (/.): "rör mig ej"; om ett
malignt sår, som endast försämras av
lokalt ingrepp.
No’m|a, -ae (/. av g. nome’, betesmark,
frät-sår): vattenkräfta, fuktig ansiktsbrand,
stundom förstörande hela kinden eller å
blygdläpparna, mest hos mycket nedkomna
barn.
No’m|en, -inis, pl. -ina (/.): namn.
Nomenklatu’r, (/. Nomenclatu’r|a, -ae av
no’men, namn + cala’re, utropa):
namnförteckning, namngivning, t.ex. för sjukdomar,
dödsorsaker och kirurgiska operationer till
statistiskt bruk.
No’mina anato’mica: anatomisk nomenklatur
fastställd i Basel 1895 (BNA), reviderad i
Jena 1935 (INA) samt ånyo reviderad i
Paris 1955 (PNA). Den första revideringen
lade särskild vikt på störst möjliga
korrekthet i språkligt hänseende och avskaffandet
av egennamnen. En del av dessa
förbättringar visade sig emellertid mindre
praktiska varför man på anatomkongressen i
Paris 1955 antog en nomenklatur, som till
stor del återvände till BNA-nomenklaturen
av 1895.
Nomografi (av g. no’mos, lag + gra’pho,
skriva): räknemetod, varigenom värdet av
en funktion av två variabler grafiskt kan
avläsas.
Nomo|to’p (av g. no’mos, lag + to’pos, ort):
om impulser, som uppstå i sinusknuten. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
