Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P, Ph - Punch-drunk syndromet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Punch-drunk syndromet
477
Purinkropparna
p. gummo’sus stibia’tus: bröstpulver; p.
ipe-cacua’nhse opia’tus: Dover’s pulver; p.
magne’sice cum rheo: barnpulver; p.
magne’sice joe’tidus: barnpulver med
dyvels-träck; p. magne’sice tarta’ricus: fraspulver;
p. refri’gerans: svalkande pulver; p. ta’lci
salicyla’tus: salicylsyreströpulver.
Punch-drunk (e.) syndromet: En rad
symptom hos boxare efter upprepade skador i
ringen. Kan ge såväl motoriska
rubbningar (skakningar, balansrubbningar,
talrubbningar m.m.) som personlighetsdefekter
(slapphet, intelligensrubbningar,
lynnesförändringar).
Punc|t|um, -i, pl. -a (/.): punkt. — P-a
do-loro’sa: se smärtpunkter. P-m lacrima’Ie:
tårpunkten, tårrörets mynning. P-m ma’ximum:
ställe, där något är störst, t.ex. p-a maxima
å hjärtat, där de olika ljuden höras
tydligast. P. pro’ximum: närpunkten, t.ex. för
tydligt seende. P. remo’tum: fjärrpunkten,
t.ex. för tydligt seende. P. saliens: den
springande punkten (ursprungligen det
pulserande första hj ärtanlaget). Pu’nct|us, -a,
-um (/.): stick-.
Pundnäsa: se rinofym.
Pung-bråck: ett i skrotum nedträngt
inguinal-bråck. Syn. hernia scrotals, skrotocele.
-åderbråck: varikös ansvällning o. slingring
av venerna i plexus pampiniformis hos
mannen. Syn. pampinovaricocele,
phlebec-tasi’æ venæ spermaticæ. -vattenbråck: se
oscheohydrocele.
Punkta’lglas: se periskopiska glas.
Punkta’t (av /. pu’ngere, sticka): det som
upphämtas vid punktion. Punk tion,
Punk-tur: instick med sprutspets 1. troka’r i
hålighet eller organ för upphämtande av
innehåll till undersökning. Se provpunktion.
Punktskrift: av Braille utarbetad
blindskrift.
Pupill j a, -ae (/. dim. av pu’pa, liten flicka,
ögonsten): ögats pupill. — Pupilla’r (/. -is,
-e): som tillhör ögats pupill, -membran: se
membrana pupillaris. -reaktion; -reflex:
pupillens reaktion för ackomodation, ljus o.
andra inflytelser ss. förträngning vid
ljusinfall, konvergens, ackomodation, utvidgning
vid mörker, seende på långt håll, vid
sym-patikusretning genom dyspnoisk
blodförändring, vid stark smärta osv. I trängre
mening begagnas pupillarreflex blott om
reaktion för ljus, direkt genom belysning av
ögat i fråga, indirekt 1. konsensuell genom
belysning av det andra ögat. Syn.
ljusreflex. Kortikal pupilla’rreflex: se
uppmärksamhetsreflex. O toge’n pupilla’rreflex: den
pupillförträngning, som uppstår, om en
svängande stämgaffel närmas örat.
Pupill-atom’ (av g. av priv. -f- to’nos,
spänning): oförmåga hos pupillen att reagera för
ljus. Syn. pupilloplegi. -bildning
(konstgjord): se iridektomi. -differens: olika stora
pupiller, -dilatation: se mydriasis,
-förträngning: se miosis.
Pupillo- (av /. pu’pa): pupill-, -me’ter (av g.
me’tron, mått): instrument för mätande av
pupillvidden (-diametern), -plegi’, (/.
-ple-g I i’a, -i’ae av g. plege’, slag): avsaknad av
pupillarreflexen. Syn. pupillatoni.
-statometer (av g. stato’s, placerad): instrument att
mäta pupillernas avstånd, -toni’, (/. -ton | i’a,
-i’ae av g. to’nos, spänning): en- 1.
dubbelsidig utvidgning och oregelbunden form av
pupillen med trög ljus- och försenad
konvergensreaktion vid A die’s syndrom,
stående på icke syfilitisk grund.
Pupill-reaktion, -reflex: se pupillarreaktion,
-reflex, -stelhet: pupillens oförmåga att
reagera för ackommodation 1. för ljus 1. för
båda.
Purga’ntia, sing, pu’rgans; Purgati’v|a, sing.
-um (/. av purga’re, rena): starkt verkande
laxermedel. Syn. drastika. Jfr laxantia.
Pur-ge’ra: laxera.
Puri|fo’rm (/. -is, -e av pus, var): varliknande,
men icke varig. P. smältning: sönderfall av
t.ex. en tromb till en varliknande massa
av äggvite- och fettkorn, men utan
varcel-ler.
Puri’n (av /. pu’rus, ren + u’ricus, hörande
till urinämne): purinkropparnas kemiska ej
i fritt tillstånd iakttagna kärna. CsH^med
sammansättningen
/CH\
N C—Nv
I II >H
HC C—N/
X/ H
består av en pyrimidinring som är
sexle-dig med fyra kolatomer och två
kväveatomer samt en imidazolring som är
femledig med tre kolatomer och två
kväbe-atomer, Två kolatomer gemensamma.
Pu-rinernas byggnadsdelar härstamma från
glycin, glutamin asperginsyra.
Slutprodukten blir olika puriner, nukleinsyror,
nu-kleoproteiner samt även urinsyra (över
guanin, adenin, hypoxantin och xantin).
Puri’nkroppama 1. -ämnena äro ur
nuklein-syrorna i den animala cellen uppstående
föreningar ss. urinsyra CsHJNUOa
(trioxipu-rin) samt de besläktade purinbaserna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
