Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strefenopodia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strefenopodia
548
Stridsgaser
Stref- (/. Streph- av g. stre’pho):
vrida-.-eno|-podji’a, -i’ae (/. av g. en, in + pou’s, fot):
se pes varus. — -exo|pod|i’a, -i’ae (/. av g.
e’xo, ut + pou’s, fot): se pes valgus,
-o-po-d|i’a, -i’ae (/. av g. pou’s, fot): se pes
equi-nus.
Stre’pit|us, -us (/.): ljud. S. coria’rius: se
lä-derknarrande ljud. S. uteri’nus: se
uterin-ljud.
Strepto- (av g. strepto’s): kedja-, -baci’ller (av
/. baci’llum): baciller i kedjeförband,
speciellt den enkla schankerns baciller,
Ducreyi baciller. Streptobaci’llus
moniliformis: råttbettsfeberns (2) smittämne. Jfr
so-do’ku, spirochæta mo’rsus mu’ris.
-cocc-semi’a: se kockemi. -co’ccic|us, -a, -um
(/.): streptokock-, som tillhör
streptokocker. Se i övrigt: kock-, -dermi’,
(/. -derm I i’a, -i’ae av g. de’rma, hud):
streptogena hudsjukdomar, -ge’n, (/.
’-gen|es av g. genna’o, alstra): orsakad av
streptokocker, -kinas: faktor i blodserum
som bildar plasmin. -kock, -kocker, (/.
-co’c-c|us, -co’cc|i av g. ko’kkos, bär):
kedjekoc-ker. S. la’dis: mjölksyrabildande; användes
för mikrobiologiska vitaminbestämningar;
syn. Escherichia acidi lactici. S. lanceola’tus:
Diplococcus lanceolatus. S. pyo’genes:
tilllika med Staphylococcus pyo’genes den
vanligaste varbildaren. S. vi’ridans: vid
endocarditis le’nta; bildar grågröna kolonier i
blodplattkultur. -kock- (/. -co’ccic|us, -a,
-um). -kockdifteri (av g. diphthe’ra, garvad
hud): difterilik angina men orsakad av
streptokocker. Jfr difteroider. -kock|emi’,
(/. -cocc|æm|i’a, -i’ae av g. hai’ma, blod):
bakteriemi med streptokocker, -kocko’s, (/.
-cocco’s|is, -is): sjukdom förorsakad av
streptokocker, -kockserum: mot
strepto-kockinfektioner verksamt serum; syn.
an-tistreptokockserum. -lysin: (av g. ly’o, lösa):
hemolysin bildad av olika streptokocker.
S.O. inaktivt i oxiderat tillstånd. S.S. ej
inaktivt i oxiderat tillstånd, -myci’n (1. -um, -i
av g. myites, svamp): antibiotikum från
Actinomyces gri’seus; bredare
verknings-spektrum än penicillin; verksamt mot bl.a.
tuberkulos samt mot företrädesvis gram
negativa bakterier; kan medföra toxiska
verkningar bl.a. skada hörselnerven. Jfr
penicillin. -myko’s, (/. -myco’s|is, -is, pl. -es av
g. my’kes, svamp): samlingsnamn för
infektioner med streptokocker. -tri’cheæ (l.
av g. thrix, hår): mellan bakterier och
mögel stående, hårliknande svampar, bl.a.
Tri-chomycetes. ’-thrix, ’trichis (l. av g. thrix,
hår): en art trikomyceter. -triko’s, (/. -tri-
cho’s|is, -is av g. thrix, hår): av
strepto-trikeer vållade sjukd. Jfr madurafot.
Stress, Stress-sjukdomar, -tillstånd: 1,
benämning (Seyle) på organismens
reaktionstillstånd inför alla på densamma inverkande
påfrestningar ss. svåra sjkd., infektioner,
skador, olyckshändelser, operationer,
gravidi-teter osv. samt ej minst de påfrestningar av
allehanda slag, som nutidens högt
uppskruvade, av spänning, jäkt och oro fyllda
livstempo såväl fysiskt som psykiskt pålägger
individen, vars anpassningsförmåga härtill
slutligen börjar strejka och vars
hälsotillstånd härigenom undergräves och låter olika
sjukdomsyttringar framträda; 2. de
påfrestningar, som orsaka ovannämnda (1)
reaktionstillstånd. Jfr adaptionssyndrom.
Strji’a, -i’ae, pl. -i’ae il.): strimma, stråk. —
S-æ (alhica’ntes) gravida’rum: vita strimmor
i bukhuden efter läkta bristningar av
hudbindväven hos kvinnor, som genomgått
graviditet. S-æ medulla’res co’rticis re’nis: se
pyra’mides Ferreinii. S. medulla’ris
tha’-lami: vitt märgstråk på thalamus opticus
övre del, på gränsen mellan mediala och
övre ytan. S-æ medulla’res ventri’culi
quar-ti (Striæ medulla’res, INA): knippen av vita
märgtrådar tvärs över fjärde
hjärnventri-kelns botten frän 8. nervparet. S-æ
olfacto’-riæ: vita märgstråk på undre ytan av
trigo’-num olfac torium. S. termina’lis: vitt
märg-stråk i fåran mellan thalmus opticus och
corpus stria’tum.
Striatum: se corpus striatum.
Striatumsyn-dro’m: se extrapyramidal systemet.
Stria’-t|us, -a, -um (I): stimmig.
Stri’ct|us, -a, -um (/.): begränsad, trång.
Stri’d|or, -o’ris (/.): pipande eller väsande
andningsljud vid förträngning i övre
luftvägarna. S. de’mtium: att "skära tänder".
Stridsgaser: i strid begagnade, vanligen ej
verkliga gaser utan oljeliknande 1. fasta
ämnen, som kunna spridas på marken på
olika sätt (markgaser) eller i mycket
finfördelad form i luften (luftgaser): man
skiljer mellan 1) ögonretande 1. tårgaser
(brom-aceton, kloracetofenon, brombensylcyanid),
2) näs- och svalgretände (arsiner), 3)
lung-skadande (fosgen, palit), 4) hudskadande
(senapsgas), 5) allmänförgiftande (cyan,
arsenikväte, koloxid); ovanstående under l:sta
världskriget tillkomna s. utgöras av olika
organiska ämnen, i vilka införts klor, brom»
jod 1. cyan; till dessa ha senare tillkommit
de betydligt farligare 6) nervgaserna
(fluoracetat- och fosfatpreparaten ss. tabun, sarin,
soman); slutligen kan till s. räknas även 7)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
