- Project Runeberg -  Jacob Casimir De la Gardie. Novell /
166

(1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ttet Mef förs! ett stekande och kokande och
<fer-efter ett frossande, som var förfärligt för de
beskedliga stadsboerna att utifrån åskåda.

Men fåltvåbeln blef hastigt fattad af en ny tanke.

Med ens framkallade han ett par af de äldre ^
pojkarna. De framtogo instrumenter, g§ltsk*rpa pipor,
pfi hvilka de begynte spela. Den skallande musiken
med sina lättsinniga touer ljöd säsom ett hån i de
fromma damernas öron.

Men de fråmmande qvinnorna, som tycktes
bekanta med dessa toner, oeh främst den Pohlska flickan,
sandade sig ifrigt i en af de stora salarna. Dit
skyndade äfven de yngre af trossens drängar och kuskar,
samt några af den beridna betäckningen.

Faltväbeln tillställde alltså en bal. Men för att
den skulle blifva fullständig, erfordrades också att
stadens invånare skulle komma tillstädes.
Borgmästaren tillsades derom och måste inbjuda stadens ungdom
att dansa i klostret. Nyfikenheten och fruktan
verkade, så att snart, då äfven dryckesvaror anskaffades,
i den stilla boningen b!ef ett ovanligt lustigt lefverne.
Dansen begyute, och främst ilade den smidiga Pohlska
flickan att i de yraste språng utveckla sina
ungdomliga behag. Sjelfva de stadsboer, som i början
endast med skygga blickar betraktade uppträdet, kände
sig slutligen gripna &f tonernas makt och drogos in i
hvirfveln, så vidt ungdomen och glädjen förmådde
öf-vervinna trögheten och blygheten. Det dröjde icke
särdeles länge, innan de djerfvaste
Bordesholmsynglin-garne hoppade omkring med än den ena, an den
andra af de främmande tärnorna.

Fältväbeln församlade en ansenlig grnpp of
stadsboer och de äldre männen kring ett bord, på hvifket
snart tärningar begynte rulla mellan fyllda bägare,
och mången borgerlig penning visste att finna vagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghcasimir/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free