Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drottningstolen, emedan, enligt traditionen, drottning
Maria Eleonora en gång, sittande på densamma,
bivi-stat gudstjensten i Toftesta kyrka. Den sköna, djupt
sorgfclftdda gestalten lutade stilla sitt hufvud emot
banden; hon ville, såsom vanligt, söka si yrka i en tyst
bön.
Crisman LilHe drog sig sakta tillbaka med en känsla
af gran niagenhet, som uppmanade honom att icke störa
benne; men hans blickar föstade sig, tankfulla och
beundrande, på henne.
Då Lodman kom upp ur dödens rike, vände han sig
till kyrkoherden och sade: »Det var trångt derinne!
Nu ligga far och son helt nära invid hvarandra; men
hur många som hädanefter få rum der, det blir fråga
om.»
»Familjen är också utgången!» svarade kyrkoherden,
som nu, sedan han hört så mycket om Lodman, bogynte
fasta en större uppmärksamhet vid hans person.
Då äfven betjeningen, både kyrkans och Toftoborgs,
uppkommit ur griften, tillsade kyrkoherden orgelnisten
alt uppträda på orgelläktaren och spela en psalm, lían
visste att grefvinnan skulle sätta värde på en
andaktsstund vid detta tillfälle, och hade derföre anordnat en
sådan.
De sorgliga orgeltonerna ljödo, med sina dofva
påminnelser om lifvets förgänglighet, klagande öfver de
sista manliga ättlingarnes bortgång af en familj, som i
ära och anseende varit en af fäderneslandets yppersta.
Grefvinnan gaf sina tårar fritt lopp. Då yttrade
kyrkoherden några ord om sorgens förädlande makt, om
Guds outransakliga sätt att genom sina skickelser och
pröfningar leda menniskohjertan på helt andra vägar,
än de föreställt sig, samt slutligen om det lillkommandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
