Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finge utarbeta detaljerna af bouppteckningen och
arf-skiftet. Men ännu en annan känsla inom bans bröst
hade uppstått med en förvånande styrka: det var önskan
att också få närma sig den unga grefvinnan Lillienstedt.
Han längtade att grefvinnan Agnes, såsom det var
er-nadt, skulle hemta henne.
På Tofteborg befann sig en person, för hvilken
Cris-man Lillie kände en besynnerlig oro, nästan motvilja:
det var Lodman. Den enkle, obildade, men, såsom
grefve Everts vän, af båda grefvinnorna högaktade
sjömannen inbjöds tilt grefvinnan von Sehönlebens bord,
och visste der alt med sin sällsamma öppenhet, sitt
naiva uttryckssätt och sin oförställda vördnad för
gref-viftnan vinna uppmärksamhet, till och med behaga.
Han borde vara borta, då gretvinnan Anna anlände,
var general-auditörens tanke.
Medan Crisman Lillie och grefvinnan en dag
befun-no sig ensamma i salongen, förde den förre talet på
Lodman. »Det gör mig ondt om den redlige
sjömannen?» sade han. »Han behöfde en plats efter sitt yrke;
ty här går han och endast förlorar sin tid.»
»Hvad skulle vi kunna göra för honom?» frågade
grefvinnan.
»Jag har talat med honom : han skulle vara böjd att
åter komma tiH sin gamla svenska flagg. Det borde
icke vara omöjligt att föranstalta om att han finge ett
skepp, till exempel från Gefte* Om det också skulle
erfordras att fru grefvinnan köpte en skepps-andel, för
att få ett ord med vid tillsättningen af befälhafva*
re, vore penningar ne väl icke så illa använda. Om fru
grefvinnan så tycker, kunde man skrifva till Gcfle
derom?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
