- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
1

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KAPITLET I.



Inledning. — Afresa från Upsala. — Afsked vid Högsta Gästgifvaregård. —
Ressällskapet — Ankomst till Gefle och vistelse derstädes. — Lektor E. — Kapten
Bohlin. — Skeppet Minnet. —- Sista aftonen i Gefle. — Afsked från E. —
Embarkering. — En ny passagerare. — De första dagarne om bord. — Afsegling från
Gefle. — En skymt af det fordna barndomshemmet. — Till läsaren.

*



”Sköna, lyckliga tid, då man icke är mer än nitton år!”
Så begynner en af våra utmärkte författare en liten
berättelse, åt hvilken hans snillrika fantasi förmått gifva Indiens
hela blomsterprakt och sommarvärma.

Dessa ord innebära ingenting ovanligt; de äro
tvärtom en det menskliga lifvets alldags-suck — ett utrop, som
man nu måhända finner temmeligen utnött, emedan ganska
få finnas, hvilka ej i en framskriden ålder sjelfva gjort det
dertill. Äfven jag kom i detta ögonblick vid tanken på, om
icke just mina nitton år, dock på nitton år sedan, nästan
ofrivilligt att gifva min känsla luft i detta yttrande. Äfven
jag såg då på sätt och vis framför mig ett tjusande Indien
med dess rikedomar, om icke på guld och dyrbara perlor,
dock på verkliggjorda drömmar och förhoppningar om lifvets
lycka, om frihet och oberoende. Jag hade väl då längesedan
fyllt mitt nittonde år, men det var ändock med en
nittonårig värma, som jag icke blott kände inom mig, men äfven
stod färdig att fullborda, den ungdomliga önskan, att
försöka bygga sjelf min verld, med Gud och trogen kärlek vid
min sida. Och nu då jag begynner, att ur strödda bref
och anteckningar skildra hvad jag under dessa nitton år
upplefvat, — nu kan jag icke, vid tanken på den tidpunkt, från
hvilken min berättelse utgår, återhålla detta utrop: ”sköna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free