| 71 |
Nästa morgon anställde jag en undersökning, hvaraf följande framgick:
La Rochenoire hade verkligen satt sig i förbindelse med Hugo, som fick befallning att underrätta preussarna om Mirzas närvaro i La Mare. Hugo visade dem vägen genom humlegårdarna så skickligt, att förposterna ej hunno ge eld förr än hela truppen var kringränd. En förtviflad kamp begynte. Mirza stupade genast i början. La Rochenoire åter, hvilken ej tänkte på personlig räddning, utan blott handlade af hämdlust, lyckades i den allmänna förvirringen komma ut i humlegården med Hugos tillhjälp och därifrån fly till skogen.
Året efter krigets slut fick jag i Venedig höra talas om honom. Han hade ärft ett stort gods i Bretagne, var gift och lefde ett lugnt lif.
Men jag lyckades ej utröna, huruvida hans hustru hette Lydia La Grange.
SLUT.
