Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Det omöjliga ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men hon tyckte det var så meningslöst att kläda sig fin
för den man hon tänkte ge korgen. Därför bar hon sin
mörka aftonklänning, men såg i alla fall ut som en drottning
uti den. Hennes undertryckta sinnesrörelse gav ansiktet
högre färg, hennes stora blå ögon voro som källor av ljus,
men deras vanliga uttryck av mild frid var ej just nu det
förhärskande.
Hon önskade, att samtalet vore över. Hela dagen hade
hon motsett det med fruktan. Hon var övertygad om att
John Meredith på sitt sätt höll ganska mycket av henne
— men samtidigt var hon säker på, att han ej höll av henne
så mycket som han hållit av sin första hustru. Hon
förstod, att hennes avslag skulle för honom innebära en rätt
så stor besvikelse, men förkrossad trodde hon inte han
skulle bli. Men hon sörjde över att behöva säga nej till
honom, sörjde över det för hans skull och därjämte —
Rosemary var fullt uppriktig mot sig själv — för sin egen skull.
Hon visste, att hon hade kunnat älska John Meredith, ifall
— ifall det hade varit tillåtet. Hon visste, att hans liv komme
att bli mycket ödsligt om han, förkastad som älskare,
vägrade att stå kvar som vän. Hon visste, att hon skulle
kunnat bli mycket lycklig med honom och att hon hade förmått
göra honom lycklig. Men mellan henne och lyckan stod
det bindande och hindrande löfte, som hon givit Ellen för
många år sedan.
Rosemary hade intet minne av sin far. Han hade dött,
när hon var endast tre år gammal. Ellen, som varit
tretton, kom ihåg honom, ehuru utan någon särskild
ömhetskänsla. Han hade varit en allvarsam, inbunden och sträng
man, många år äldre än sin vackra hustru. Fem år senare
dog också deras tolvårige bror, och efter hans död hade
de båda flickorna alltid levat ensamma med modern.
De hade aldrig vidare brytt sig om att deltaga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
