Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den breda fönsterkarmen satt Ludvig, sonen, med bägge
fötterna på en stol. Med hakan i bägge händerna och
blicken på golvmattan vippade han tankfullt en cigarrett
mellan läpparna.
— Vart gick Aline? frågade han tvärt.
Fru Orth såg störd upp med ett par närsynta mörka
ögon. — Aline? ... Hon sprang ned till Nordbergs för att
låna mig lite silke, svarade hon likgiltigt.
— Så sent på kvällen?... Det kunde ju mamma ha
bett mig om, sade han förebrående.
’Han steg upp och rätade på sig — bredaxlad och grov
liksom fadern och med stora korta händer, men mörkare,
med moderns fina huvud och bruna ögon under
hårluggen. Han sträckte på sig lite, körde bägge händerna ner
i fickorna och gick bort till dörren.
— Jag går och möter Aline, sade han kort.
— Krupit in här igen som vanligt? sade husets herre
bryskt. Han tittade in mellan de röda draperierna i
salongsdörren. Du vet ju, Therese, fortfor han förebrående,
i det han steg in och såg sig om i det lilla förmaket, att
jag inte tycker om att komma hem i beckmörka rum.
Varför sitter du aldrig i salongen?...
— Å... Fru Orth reste sig genast mödosamt upp och
samlade ihop arbetet. Nu är man ju så van att alltid sitta
här...
— Tänd lamporna där inne, Thorborg... Jag tycker
om ljus, jag. Och glada ansikten! Litet klumpigt
uppmuntrande knep han sin trumpna dotter i kinden, i det
hon gick förbi. Hon inte så mycket som smålog.
— Vad står på? Han sänkte rösten och vände sig
otåligt, vresigt till hustrun, medan fröken Thorborg inne
i salongen ordnade med lampglas och kupor. I dåligt
humör? ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
