Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i djupet av sitt hjärta längtade att höra, och som han
i detta ögonblick brann av otålighet att få komma fram
med. Men hon ville inte — hon ville inte höra det
ord, som för alltid skulle förstöra deras förhållande till
varandra, ge henne samvetskval, sätta henne kniven på
strupen genom att en gång för alla tvinga henne till ett
val, ett val, som... Inte för något pris i världen ville hon
tvingas att tala, att tillstå, att antingen förneka sig själv
eller förneka en annan.
Niklas kom flåsande med benen i nacken och gav
besked om, att far och mor väntade dem utanför den nya
granplanteringen. Mor tyckte att det var för sent att gå
så långt som ända till torpen i afton...
De följande dagarna, då återseendets första rörelse
lagt sig, återtog förhållandet mellan Alexandra och
hennes vän — nästan utan att hon behövde göra sig någon
synnerlig ansträngning därför — ungefär samma
karaktär som det haft under den sista tiden i Washington.
Trots sin tidtals uppblossande, lidelsefulla häftighet var
Thomas Carter i vardagslag och under vanliga
förhållanden en något maklig natur, utan egentligt självförtroende,
trofast och passiv, alltid skeptiskt benägen för att
undervärdera sin egen personlighet. Därför hade Alexandra,
så beslutsam och säker på handen, alltid på det hela taget
känt sig starkare än han. Och med vissheten om att
ånyo vara i stånd att själv utstaka gränserna för den
förtrolighet, hon icke tyckte sig kunna undvara och icke
ville avstå ifrån, återfick hon sitt öppna och naturliga
sätt, sin stolta rättframhet och sin bittra, lite cyniska
glättighet, som i hans ögon gav en så egendomligt färgrik,
betagande relief åt hennes trumpet sombra skönhet.
Med en viss vaken förvåning, som dock aldrig ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
