- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
141

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Tycker du att jag är lyckligare såsom alltihop är
nu? frågade han litet kärvt.

— Hur kan jag veta — vände hon sig plötsligt häftigt
emot honom: rösten nästan stockade sig, ögonen voro
fulla av stora tårar — hur kan jag veta, hur det sedan
skall bli för oss?... Om du får din vilja fram — om jag
ger efter, menar jag, mumlade hon liksom skamset, i det
hon åter sänkte huvudet. Hon kunde inte fortsätta.

— Som jag sade till dig, Xandra, den dagen du mötte
mig vid Råsnäs: du måste sätta dig in i den tanken, att
det nu är slut... Slut på ditt gamla liv, menar jag.
Tusentals män och kvinnor ha varit i samma situation som
vi och ha haft mod att ta ut steget.

— Mod? — mod? upprepade hon bittert. Som om
det inte fordrades något annat än mod! Han såg på
henne — sökte fånga hennes blick, som nästan kyligt
vredgat undgick hans.

— Jag vet, att det är svårt för dig, sade han sakta

— tafatt.

— Å, »svårt»... Du vet ingenting, utbrast hon
häftigt, i förtvivlan. Du ser bara e n sida av saken. Du kan
inte göra dig begrepp om... Hon teg plötsligt — rädd att
fullkomligt mista herraväldet över sig själv.

Mellan alléens stammar på den smala gången, som
mellan de gamla rosenhäckarna och de stora
gräsplanerna i många slingrande krumbukter förde från grinden
genom blomsterträdgården, sågo de de tre damerna
komma från dammen. Charlotte Skytte gick ännu
alltjämt först tillsammans med Aline och efter dem Agnes

— barhuvad med hatten på ena armen, fylld äv ett stort
fång prästkragar och förgät-mig-ej. Hon gick med
nedslagna ögon och huvudet en smula på sned, upptagen av
att ordna och arrangera blommorna, medan hon gick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free