Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tes blossa upp på nytt, hörde icke ens hans söner honom
någonsin yttra någon politisk mening i inhemska frågor.
Däremot deltog han alltid med liv och själ i vad som
försiggick ute i Europa, och kejsarens fälttåg följde han med
stort intresse: de stora bragderna, utförda på avstånd,
ägde för hans soldat- och konstnärsfantasi beständigt hela
sagans och miraklets tjusning.
Han hade varit mycket svag för sin sonson och namne,
lille Joachim. Pojken var född på Munkeboda den 2
december 1805 och med segerhuva; då budskapet från
Au-sterlitz omsider nådde upp till Västra Göinge härad — det
var bortåt jultiden — lät gubben farfar hämta upp den
sista flaskan av den gamla tokajern, som legat i källaren
allt sedan Carl Niklas Skytte kom hem från Wien år 1738.
Han klingade högtidligt med sina söner och sin sonhustru
— Joachims glada och vackra moder — och sedan han
doppat sitt lillfinger i vinet, stack han det i munnen på
ungen — var man född med segerhuva på själva
Austerlitz-dagen, så skulle man få veta om det!
Och Joachim fick veta om det. Den 2 december firades
alltid, så länge farfar levde, med särskild högtidlighet, och
med sin dristiga, lättrörliga, äkta Skytteska fantasi såg
gossen sig alltid under hela sin barndom i andanom
predestinerad till både marskalksstaven och hertigkronan. Och
farfar tog hönom aldrig ur hans illusioner — han upplevde
icke Waterloo!
När Joachim kom från sin kammare, hade han alltid bra
mycket mera lust att spatsera in till flickorna mitt emot än
ned till faster Charlotte, men hittills hade han alltid
lyckligt besegrat denna frestelse. Inte för det, att det i något
annat hus skulle ansetts opassande mellan så nära
släktingar, men han visste, att faster Charlotte ansåg det så —
när det var honom, det var fråga om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
