- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
124

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bakom vilket det står en plan och en vilja — att Karin
Maria, först med en viss ovillig skygghet, därefter med
mer och mer lugn, man kunde nästan säga resignation,
märkte, att hon faktiskt började att räkna med gumman
Malvinas djärva förslag som med en acceptabel möjlighet,
en möjlighet, som kunde bliva bestämmande för hela
hennes liv och framtid. Utan att hon visste det, eller ville
göra sig reda därför, började hon mer och mer sysselsätta
sig med Nils Olof Stjeme, vilken hon sedan sin barndom
aldrig tänkt på utom i hans egenskap av oundviklig, äldre
granne, och senare, efter det famösa frieriet till Agneta, av
pur sympati för systern, okritiskt betraktat med samma
ögon som denna själv och Beata. Men Karin Maria fyllde
i denna månad tjugufyra år — hon var nästan fem år äldre
än Agneta, och hon började se världen med i någon mån
andra ögon. Hon visste lika väl som sin moder, att baron
Stjerne utan jämförelse var det bästa partiet på många
mils omkrets, ooh att man i hela norra Skåne finge leta
efter en sådan egendom som Mariehohn. Dessutom hade
Karin Maria, trots all den sista tidens fördom mot
»friaren», personligen en viss stilla sympati för Stjernes timitt
välvilliga och en smula melankoliska väsen: hon mindes
ännu, ’att hon som en liten åtta å tio års flicka, då han
redan var en vuxen karl på tjugufem, alltid varit hans
förklarade gunstling, fått leksaker och konfekt och blivit
kallad »lilla fästmön». Det var märkvärdigt, men allt detta
erinrade hon sig nu plötsligt med ett visst nöje. Under sin
allra tidigaste ungdom hade hon icke sett mycket till
honom på Munkeboda — det hade varit hans »vildaste tid»;
utledsen på hemmet och gamla friherrinnans
besynnerligheter hade han för det mesta »legat i Kristianstad» och
levat om med officerarna, eller flackat land och rike
omkring på långvarigt gästande hos vänner och bekanta, Se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free