Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längden närruast följande namnen, Fjölne och Svegde, torde vara mytiska;
man har anmärkt, att båda hos Nordens hedniska skalder förekomma bland
Odins många namn.
Att templet och konungarnes säte sedan urminnes tid varit i Upsala,
framgår deraf, att sagan berättar, huru Frö, då han tagit riket i arf efter sin
fader, »bygde i Upsala ett stort hof1 och förläde dit sin hufvudstad och skänkte
dit all sin fasta och lösa egendom». »Detta var, tillägger Snorre, böljan
till Upsala öd1 2, som sedan dess alltid bibehållits.»
Då vår kännedom om ynglingaättens historia nästan uteslutande ar
grundad på Snorre Sturlassons under det trettonde århundradet författade
konungabok, är det numera omöjligt att urskilja hvad som är dikt och
sanning i hans berättelse, hvilket naturligtvis i synnerhet gäller de äldsta
konun-game, äfven dem som kunna vara historiska. Att mycket är dikt, visar sig
lätt, och Snorre säger sjelf i företalet till sin bok: »Somt är skrifvet efter
forna qväden och sagosånger, med hvilka man fordom förlustat sig. Om det
ock är något, för hvars sanning vi icke hafva bevis, så hafva vi bevis
åtminstone derför, att gamla visa män hållit det för att vara sant. Tjodulf från
Hvin3 var skald hos Harald Hårfagre. Han diktade äfven om konung
Ragnvald högre än bergen ett qväde, som kalladt är Ynglingatal. I detta qväde
nämnas tretio Ragnvalds förfäder, hvarjemte talas om deras död och
hvilostad. Efter Tjodulfs sägner är ynglingatiden först skrifven; vidare är
till-ökadt efter visa mäns sägner.»
Tjodulf lefde således under senare delen af 800-talet och jemförelser»
endast kort tid efter de sista af honom besjungna konungarne af
ynglinga-ätten, hvarför hans uppgifter i afseende på dem — om också ej i afeeende
på ättens äldsta medlemmar — torde kunna i allmänhet anses tillförlitliga;
men olyckligtvis äro de upplysningar, han i sin sång gifver oss, mycket
kortfattade, och det är för oss numera så godt som omöjligt att afgöra, hurudana
de källor varit, hvilka Snorre kan hafva haft för den vida fullständigare
skildring af ynglingaätten han lemnar.
Ehuru det måhända icke finnes skäl att betvifla, det åtminstone många
af de till ynglingaätten hörande konungar, hvilkas öden Snorre förtäljt, en
gång lefvat, är det dock osäkert, huru vida de alla stå till hvarandra i det
uppgifna slägtskapsförhållandet, eller om de icke fast mer kunna hafva hört
till olika, möjligen till en del samtidigt med hvarandra i olika delar af landet
herskande konungaätter.
Om vi än således ingalunda kunna i Snorres ynglingasaga se fullgod
historia, torde det dock vara skäl att här meddela hufvuddragen i hans
skildring af ynglingaättens öden i Sverige.
Ätten säges hafva sitt namn af Yngve, hvilken af Snorre göres till den-
1 Hof Tar v&ra hedniska förfäders uttryck för tempel.
2 Öd betyder rikedom, förmögenhet.
8 Hvin i södra Norge, ej l&ngt från Lister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
