Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man bara tror. Jag är inte nöjd med dig i den här
saken, Ulla.
— Och nu få ni försöka glömma det här. Aldrig
mer får ni ha pengar i era fickor. Det är synd om den
stackars flickan som är skyldig till detta.
Fröken Borgström tystnade. Men att få flickorna
lugna var omöjligt. De fick lov att prata ut. Margareta
berättade hur hon då hon var på väg till kartrummet
hört någon i biblioteket. Genast hade hon tittat in
genom dörren som stod på glänt ty ända sedan den
tråkiga händelsen hade ju det rummet och dess hem-
lighet varit i hennes tankar.
Därinne fick hon se den främmande flickan i färd
med att på nytt bryta upp skrinet. Margareta hade
kastat sig över henne och släppte sedan ej taget. Ja,
resten av historien hade flickorna själva sett.
— Men varför ljög Ulla? Karin viskade sin fråga
så högt att fröken Borgström hörde den.
Ulla kände kamraternas ogillande blickar och bör-
jade gråta.
— Jag ljög inte, jag trodde att jag hade sett det.
— Man får vara säker innan man säger något, i
synnerhet som det var så viktigt för dina kamrater
vad du sett, sade fröken Borgström. Men nu måste ni
arbeta flickor. Det var Mona som höll på att berätta.
Ni kan väl inte lugna er nu, jag får väl gå igenom den
nya läxan med er!
När äntligen lektionen var slut slet sig Mona loss
från Margareta och de andra flickorna. Alla ville de
prata. Men hon hade så brått hem. I flygande fläng
10 — Monika kommer hem. 145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
