Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karaktär hård och sorglig, huru mycket hårdare hos en qvinna,
hvars kallelse är att mildra lifvets allvar, som, för att vara stark
måste hafva någon anstrykning av vekhet, som, om hon genom
för mycken lättrogenhet öppnat en väg till synd och död, äfven
skulle visa vägen till lifvet genom den tro, som fullkomnas i
känslan af hennes svaghet.
Medveten om styrkan af sina passioner, och i den falska
tanken att sjelfbeherskning i och för sig är karaktärsstyrka, var
det ingenting Lady Irwin så mycket fruktade som medlidande
af menniskor med ett lugnare tmperament. Hon lärde sig
derför, icke att styra sina känslor, men att uondertrycka alla yttre
tecken dera£ och att dölja oron i sin själ under en kall ooh
ståtlig yta. Hon blef tyst ocoh fallen flör enslighet eller farlig
förtrolighet med Agnes, en kammarfru som följt henne från
Italien, och för hvilken hon brukade afslöja sin själ mer än för
någon annan varelse.
Det tyckes vara en nödvändig lag för vår natur, att hjertat
måste afbörda sig sina intryck för någon. När den som vi
förtro osa till, i sanning är en vän, trogen i råd och stark i att
trösta, då år undergifvenhet för denna lag en af de ljufvastej
hungsvalarne i vårt jordiska pilgrimslopp, men när vi dölja de
sämre sSidorna af vTår karaktär för dem som älska oss, och endast
uppenbara dem för sådana, hvilkas omdöme vi ej akta, och som,
oss underlägsna i både förstånd och samhällsställning, smickra
våra passioner och underblåsa våra dåliga böjelser, då finnes det
ingen missbrukad välsignelse, som kan blifva oss mera skadlig
än denna.
Agnes Pistorella var naturlig dotter till en venetiansk
adelsman, som blifvit dödad af hennes moder under ett utbrott af
svartsjuk förtviflan. Sedan mörderskan fulländat sitt brott
öfverväldigades hon af samvetsqval, och långt ifrån att försöka
undkomma, lemnade hon sig sjelf i rättvisans händer; man
fann henne utsträckt med sitt långa, böljande hår likt ett
hårtäcke öfver hennes offer. Hennes ungdom, skönhet och
häftigheten af passionen drog mycken uppmärksamhet till
hennes process; icke dessmindredömdes hon till döden och led
sitt straff med lugnet hos en, som vet det vara den naturliga
följden af sin gerning, det tillbörliga opffret åt sin älskares skugga.
Barnet som hon efterlemnade blef ej erkändt af sin faders
vänner, utan kom i fullkomligt beroende alf sin mormor, en
qvinna af nedrig karaktär. Dragande fördel af det intresse hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
