Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier vidtaga några af de händelserikaste åren i hans lif.
Redan 1823 måste han af ekonomiska skäl afbryta sin
vistelse vid universitetet, och de två följande åren vistades han
uppe i ödemarkerna i Saarijärvi socken vid en vik af sjön
Päjäne. Betydelsefulla år i hans lif, under hvilka han
erhåller invigningen till sitt senare skaldskap; ty det var
däruppe som han upptäckte Finland och Finnarne. 1826 var
han tillbaka i Åbo. Samma år debuterade han med Solsången;
1827 aflade han sin kandidatexamen, och nästa år förlof*
vade han sig med Fredrika Tengström. 1829 blef han
docent i romersk vältalighet och 1830 utgaf han sin första
diktsamling. I januari nästa år satte han foten under eget bord.
Men dessa yttre data gifva ännu icke någon djupare
inblick i hans utvecklingsgång; de antyda endast här och
där en hufvudstation.
De första åren voro helt naturligt emottagande. Han
läste och skref vers, ännu icke synnerligen originella. Vi se
huru hän imiterar än den ene än den andre författaren,
innan han slutligen finner sin egen väg.
Redan som gosse gjorde Runeberg vers, enligt hvad han
själf berättat. Af denna produktion finnes emellertid intet
kvar. Hans äldsta bevarade dikter äro de, som föreligga i
Blåa boken, men de gå, som Söderhjelm visat, knappast
längre tillbaka ån till år 1822.
Det år två inflytanden, som redan under barnaåren
inverkat på skalden.
Det första är inflytandet från pseudoklassisiteten, hvilken
Runeberg undergått lika väl som Tegnér och hans
generation i Sverige. Men hos den förre har det varit mindre
långvarigt, mindre djupt och delvis af en annan art. Under det
att pseudoklassisiteten ännu i sin fulla kraft strömmade in
öfver Tegnér och hufvudsakligen gjorde sig gällande genom
den didaktiska reflektionsdikten, vände sig Runeberg i kraft
af hela sin najurell och förändrade tidsförhållanden strax
till genremålarne och den utlöpande pseudoklassisiteten.
Hvad han upptager från denna riktning är, utom en viss
formell utbildning, en del erotiska rokokomotiv och små
situationsbilder. Man kan se det ännu så sent som i första
diktsamlingen. I en dikt t. ex. som Vallgossen skulle man med
kännedom om Runebergs senare manér vänta sig en verklig
finsk bondpojke som vallar sina hjordar; man finner i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
