Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Och landsfiskalen ärekränker mig, det skall jag
också minnas, replikerade Karlsson.
— Alltså vill du inte erkänna, din lymmel,
fortsatte landsfiskalen.
— Inte för dej, din lymmel, svarade Karlsson.
— Jaså, du förfördelar mig! Det här blir ett svårt
fall. Nå, nu är det så beskaffat att vi vet, var du
har grävt ner älgen. Visa oss stället!
— När I vet’et, era lymla, varför behöver jag
visa’t?
— Jaha, vi träffas vid tinget, sade landsfiskalen.
— Gärna för mej. Dä blir ett dagsverke mindre
och några riksdaler för resten. Va dä någe mera I
velie säja? Annars kan I dra åt hälskota.
Karlssons ögon voro nu mörkblå och musklerna
svällde under skinnvästen.
De höga herrarna avtågade och begåvo sig direkt
till gärdsgårdshörnet vid lagårn. I redskapsboden
funnö de snart en hacka och en spade. Tydliga spår
efter nattens arbete lågo i dagen och det dröjde inte
länge, innan de stötte på den väl flådda och
iordninggjorda älgkroppen. Skankorna voro som sig bör
borttagna och huvudet med. Saken var klar.
Om några timmar hämtades älgen med en
flakvagn, dagen därpå hölls auktion på köttet, som
inropades av landsfiskalen, ty han var just i tur att
avhålla sin stora höstmiddag för ortens honoratiores.
Älgköttet skulle naturligtvis bli middagens clou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
