Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Causerie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan började han springa, ty nu kommo
skakningarna och han var rädd att förkyla sig, vartill han ju
hade anledning. Det lyste ur ett fönster i hans stuga,
så han kunde hålla rätt kurs. Käringen satt
naturligtvis uppe och väntade.
Det blev en jättekask därhemma och gumman
bäddade ner Jansson mellan fårskinnsfällar. Men på
morgonen måste de skicka efter klockarn, som hade
feberbarometer och andra doningar, mest som en
utlärd doktor, och han förkunnade att Jansson hade
bortåt femtio graders feber och måste in till
Serafimerlasaretten.
Han kördes in till stan i den bästa smugglarbil
som stod att uppbringa i hast. Men han tyckte själv
att han inte var vidare sjuk. Han var lite varm,
förstås, och svettades och frös om vartannat, men han
föreslog att man först skulle stanna ett slag
utanför Bacchi Vapen, för där var han hemmastadd, och
där brukade han alltid träffa bekanta.
Sen kom han inte ihåg något på ett par dar.
Åttahundra kronor hade han med sig och en vecka
stannade han i stan, men då var han också frisk
och de åttahundra voro närapå slut. Till Serafimen
kom han aldrig. Vad skulle det tjäna till, när man
kunde bli bra på annat sätt?
— Hur var det på Serafimen? frågade käringen.
Var det bra där?
— Inte var jag på Serafimen!
— Men vad gjorde du i Stockholm en hel vecka?
Söp gjorde du förstås, din tokdåre!
— Nää, söp gjorde jag inte, men jag köpte mig
ett träfodral till glasögona, så nu flyter dom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
