Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L
Det var vid första gryningen af den 5 oktober 1789 som
ilera större grupper af utsvultna kvinnor syntes på Paris’
förnämsta gator. Tid efter annan upphäfde dessa eländiga
varelser det hemska ropet:
»Bröd!»
Det var nöden, till förtviflan bragt, som höjde sitt
härskri med ordet: »Bröd».
Dessa skaror af kvinnor, hvilkas hjärtan blifvit
förhärdade under åsynen af allt det elände de genomlefvat och
bevittnat, tågade af till Gréveplatsen från helt olika håll,
liksom hade de där stämt möte.
Den sällsamma skaran blef allt större och större.
I samma ögonblick den böljade fram öfver
Gréveplatsen, blefvo tvenne personer, hvilka i helt andra värf
ämnade passera öfver platsen, ryckta med in i kvinnohopen.
Den ena, en man med lockar, hvita såsom snö, ehuru
hvarken anletsdrag eller kroppsställning tillkännagåfvo
någon hög ålder, var bredaxlad och högväxt.
Hans följeslagare, en gosse om tretton å fjorton år,
hade ett ansikte af nästan idealisk skönhet, och såg mer
förvånad än förskräckt ut, då han helt plötsligt befann sig
inklämd bland denna skara skrikande kvinnor, beväpnade
med ugnsrakor, kvastar och käppar.
Den silfverlockige mannen hade med ett kraftigt tag
fattat om piltens arm, då bägge mot sin vilja måste följa
med folkströmmen. Han sökte härigenom förhindra, att
de skulle bli åtskilda.
När en del af skaran trängde in i Stadshuset, yttrade
gossen, vänd till den äldre mannen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
