Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hatat. Den, som fanatiserar sitt inre, den skall icke förmå
att i sina handlingar vara fördragsam och rättrådig, då
frågan blir 0111 olika trosförvandter.»
»Jo, det kan man!» utbrast Elias med ögon, som lyste af
stolthet, »jag lofvar dig vid mina fäders Gud, att i all min
beröring med de kristna vara lika strängt rättskaffens som
du. Aldrig skall någon kunna säga om Jacob Levitains son,
att han handlat oredligt. Jag kan ej annat än känna ovilja
för dem; men jag skall därför aldrig bli annat än
samvetsgrann mot dem. Är du nöjd med detta löfte?»
Gossen fattade faderns båda händer och såg på honom.
»Nöjd?» upprepade Jacob. »Nej, redligheten utan
kärlek är kall. Dock, vi skola ej nu tala därom, jag hoppas,
att innan vi skiljas här i lifvet, skall jag hafva lyckats ur
ditt unga hjärta utplåna de känslor af bitterhet, som nu
behärska dig.»
Elias teg. I hans hela utseende stod likväl att läsa, det
han själf icke hyste samma hopp.
»Kanske skall det, som jag har att säga dig, något
bidraga att mildra det oblida i din sinnesstämning.» Jacob
klappade sonen på hufvudet och tilläde: »om ej en kristen
varit, skulle din far nu icke lefvat.»
Jacob berättade därefter, att för mera än ett tjugutal af
år tillbaka hade han och hans hustru blifvit anfallna af
tvenne rusiga adelsmän, som ovillkorligen velat skilja dem
åt, för att tillägna sig den vackra judinnan.
Jacob måste med handkraft försvara sin dyrbaraste skatt;
men som han var obeväpnad och adelsmännen beväpnade,
dröjde det ej länge, förrän de sträckte honom sanslös till
marken.
Värnlös och utan beskyddare, skulle hans hustru säkert
blifvit bortsläpad, om ej i detta ögonblick en yngling
kommit henne till hjälp och med sitt mod, sin skicklighet och
sin styrka lyckats jaga angriparne på flykten.
Denne yngling var Mirabeau.
Genom Mirabeaus försorg blef Jacob förd till sin boning
och läkarehjälp anskaffad.
Dagligen besökte den unge ädlingen judens hem för att
underrätta sig om sin skyddslings hälsotillstånd.
En afton då Mirabeau ankom dit, fann han den eljest
slutna porten öppen. I trappan hörde han svaga ångestrop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
