Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från närmaste vakt ankommo emellertid soldater och
nationalgardister, så att bajonetterna blefvo en sköld mot
folkets raseri och ett skydd för den olyckliga.
Äfven läkare anlände, men Marat hade redan då dragit
sin sista suck.
Hvem som gaf honom dödsstöten, känner historien, som
åt eftervärlden bevarat den hjältemodiga Charlotte
Cor-day’s namn.
När hon fullkomligt återvändt till medvetande, fattade
tvenne soldater hennes armar samt lade dem i kors på
ryggen, och en tredje band dem samman med ett rep.
Elias darrade af vrede, men kunde ingenting göra.
En gång, under det man höljde henne med skymford
och sträckte mot henne de hotfullt knutna händerna, föll
Charlottes oförfärade blick på Elias.
Att hon känt igen honom vid första ögonkastet,
syntes af den rodnad, som färgade de bleka kinderna. Några
sekunder hvilade hennes ögon på honom. I dem låg ett
uttryck af oro och smärta. Elias såg, att det gjorde henne
ondt att återfinna honom här. Hon fruktade synbarligen,
att han skulle blottställa sig för någon fara.
Utan att reflektera öfver hvad han gjorde, och endast
lydande sin känslas ingifvelse, lade Elias handen på
hjärtat för att genom denna rörelse gifva henne tillkänna, att
bland denna folkmassa, som i hämndlystet raseri röt rundt
omkring henne, fanns likväl ett tillgifvet hjärta.
Förstod Charlotte denna stumma försäkran? Det såg så
ut; ty hon böjde på hufvudet.
Efter ett kort förhör fördes Charlotte till Abbaye, det
närmast belägna fängelset, där hon ytterligare undergick ett
förhör, som räckte långt in på natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
