Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt att fordra, det hans son icke genom en dylik förening
skulle på ett ovärdigt sätt brännmärka en af Sveriges
förnämsta familjer. Joachim blef därför munk och undgick
således att såra en stolt far, på samma gång han förblef
sin kärlek trogen.»
»Och hon?»
»Slutade äfven i kloster.»
»Medgif, pappa, att det i dessa begrepp ligger
någonting grymt, ty inför dem gäller dygden ingenting, då hon
ej är prydd med en adlig krona.»
»Dygden äger alltid sitt värde; men just därför, att
adeln bör skatta henne högt, har det icke varit tillåtet att
äkta ofrälse. Man har ej någon garanti för deras seder,
uppfostran och vanor. Dessutom, ett historiskt namn bör
väl ej sammanlänkas med ett utan betydelse. — Jag för
min del föredrager att se mina barn dö framför att någon
af dem ingått ett giftermål under sin börd.»
Frigga höjde hufvudet. Hon såg upp till fadern med
en öppen och oförfärad blick, sägande:
»Under sin börd gifter sig den, som väljer en maka utan
allt moraliskt och sedligt värde, såsom till exempel en utaf
medlemmarna af den grefliga B—ska släkten, men icke den,
hvilken förenar sig med en ofrälse, som äger de dygder,
som den greflige ädlingen saknar.»
»Är det min dotter, som så talar!» utropade grefven.
»Ja! Axel Harthon har lärt henne skatta endast åt
förtjänsten, och inför dess adelskap allenast böjer jag mitt
hufvud.»
Ett ögonblick sågo far och dotter på hvarandra;
därefter sade grefven: »Men han har äfven lärt henne...»
»Att hon heter Harthon», inföll Frigga lifligt. »Ja, och
därför skall hon aldrig kunna älska annat än det, som är
ädelt och upphöjdt. Den man din dotter kommer att
skänk-ka sitt hjärta, måste därför äga den religiösa och andliga
bildningens sköldemärke. Äger han det, då är han inför
Gud och mitt hjärta ädling och äfven fullt värdig min
kärlek och min hand.»
»Men är han i saknad af namn och börd, torde han
likväl icke anses värdig att bli min måg», yttrade grefve
Harthon strängt.
»I sådant fall skall jag göra som Joachim. Jag skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
