Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en sådan väderhane, att den är beroende af mitt lynne?
Om ni vill, att jag skall bli riktigt ond, så fortsätt och
tala om er ånger och er oro etc.»
»Ni är icke det minsta ledsen på mig?»
»Nej! Och nu farväl! Jag väntar er i afton», sade
Gabrielle och nickade åt honom.
Under loppet af några veckor var Gabrielle själfva
mildheten och hjärtligheten. Hon retades och gnabbades icke
mer med Abraham, utan behandlade honom som den allra
snällaste syster skulle ha behandlat sin bror. Abrahams
och hennes muntra skämt verkade på madame Moulin lika
upplifvande som vårsolens strålar på jorden.
Men helt plötsligt, efter ett par månaders förlopp, för-
ändrade Gabrielle sitt uppförande mot Abraham. Hon
blef ombytlig och nyckfull och gjorde allt hvad hon kunde
för att plåga honom. Madame Moulin hade aldrig sett
dottern sådan mot någon. Detta föranledde henne att
föreställa Gabrielle det orätta i ett dylikt uppförande mot en
person, som vid alla tillfällen visat sig vara en verklig
vän. Vid hvarje dylik föreställning grät Gabrielle, men då
Abraham blef synlig, var hennes sätt det samma. Syntes
Abraham glad, så blef Gabrielle trumpen. Var han
sorgsen, så skrattade och skämtade hon. Önskade han
musicera, så saknade hon lust. Läste han högt, så ville hon
musicera. Med ett ord, hon hade alltid motsatta
önskningar mot dem han uttalade.
Äfven han blef sig nu olik mot henne. Han, som förut
sökt läsa i hennes ögon, för att gissa till hvad hon
önskade, sysselsatte sig icke alls med Gabrielle, då han efter
lektionen kvarstannade. Han läste ordentligt sina timmar,
spelade hvarje afton några duetter med henne, men utan
att mellan dem växlades några andra än de
oundgängligaste ord.
Det ad.g verkligen ut, som hade Abrahams vänskap för
Gabrielle flyktat. Hvad intryck Abrahams kallsinnighet
gjorde på Gabrielle, var svårt att säga, ty hon visade en
fullkomlig likgiltighet för allt hvad som rörde honom. Hon
kunde icke mer utveckla sin nyckfullhet, icke motsäga
eller plåga honom, ty han hade ställt sig utom skotthåll
för hennes anfall.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
