- Project Runeberg -  Börd och bildning /
122

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvars tröskel de beträda. Herr grefven har således icke
kunnat lida en skymf däraf.»

»Mamsell, ni glömmer, till hvem ni talar, och att jag
ensam afgör, hvilka eller hvilken, som kan träda öfver min
tröskel. Jag vill icke, att juden Levitain skall skrytande
omtala, att han varit på besök hos grefve Eldau, och jag
undanber mig en gång för alla, att ni mottager besök, dem
jag anser opassande. Har ni förstått mig?»

»Det vore väl omöjligt att ej förstå grefven», svarade
Gabrielle i stolt ton, »och ännu omöjligare vore det att
glömma grefvens ord. Jag kan emellertid försäkra
grefven, att doktor Levitain äger alltför mycket verkligt
människovärde att vilja skryta med någonting sådant, som att
han varit här. Han besökte icke er, grefve, utan mig!
Jag är er dotters lärarinna, herr grefve, men ej er
slafvin-na, och det gifves sålunda icke någon, som kan befalla
mig att förakta de vänner jag högaktar.»

Gabrielle sade detta med en häftighet, den hon icke
tilllåtit sig, om hennes sinne varit lugnt. Utan att afvakta
något vidare, aflägsnade hon sig.

*



Den följande morgonen vid frukosten hade Ernfrid
återtagit sin min af högdragenhet. Han knappast såg åt
Gabrielle, då hon inträdde. Han besvarade hennes något
stolta hälsning med en sådan köld, att den föll en hvar i
ögonen. — Lilie var vid dåligt lynne. Hon visste, att
Ernfrid af skydde allt koketteri, och därför började hon
kokettera för Arthur. Ernfrids panna blef mörk. Det
undföll honom några ord om den brist på själfbehärskning,
som utmärker kvinnan etc. Sedan han talat i allmänhet,
vände han sig tvärt till Gabrielle, sägande:

»Mamsell, som påstår sig ha ägnat sitt lif åt
uppfostrans studium, finner väl, att den, som skall handleda barn,
i första rummet bör kunna behärska sig själf och sina
uppsvallande känslor.»

»Ja, herr grefve», svarade Gabrielle.

»I sådant fall, mamsell, torde äfven ni hafva mycket
att lära, innan ni kan anses för en fulländad lärarinna.»

Gabrielle svarade ej ; men lång var den blick, som
dröjde på Ernfrid efter uttalandet af en dylik anklagelse
inför hennes elev och betjäningen. När hon lämnat rum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free