Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abraham gaf ej akt därpå; han var för mycket
upptagen af andra tankar.
»Herr general», sade Abraham, sedan han uppfyllt
artighetens fordringar och låtit sina ögon irra omkring i
salongen, »ni lofvade presentera mig för det unga
fruntimmer, som vistas i grefvens familj.»
»Jag har ej glömt mitt löfte; men jag söker förgäfves
efter henne. — Ah, se där sitter hon i
fönsterfördjupningen. Gardinen och grefve Arthur hafva skymt bort henne
för mina blickar.»
Generalen marscherade rakt fram till Gabrielle.
Majoren följde honom.
»Tillåt, mamsell Moulin, att jag för er presenterar
major Levitain», sade generalen.
Gabrielle reste sig upp; hennes ansikte var hvitare än
den snö, som betäckte marken.
»Jag vågade ej hoppas, att ni skulle erinra er mig»,
sade Abraham med något osäker röst, »därför anhöll jag,
att generalen skulle presentera mig.»
Abraham satte sig på stolen midt emot Gabrielle. Allas
blickar följde den vackre främlingen och riktades nu på
honom och henne. Oaktadt Gabrielle var fullt medveten
däraf, förmådde hon icke få ett ord öfver sina läppar.
»Öfver ett halft tiotal af år ligger mellan vår
skilsmässa och vårt återseende», yttrade Abraham efter ett helt
kort uppehåll, »och jag fruktade, att ni alldeles glömt mig.
— Er rörelse, dyra Gabrielle, visar mig, att hågkomsten
af det förflutna icke är alldeles utplånad ur er själ.»
»Minnet af det förflutna, hvarpå ni hänsyftar, kan ej
utplånas», svarade Gabrielle och räckte Abraham handen.
Man anmälde att bordet var serveradt. Abraham bjöd
Gabrielle armen. Under måltiden återvann Gabrielle
fullkomligt väldet öfver sig själf och samtalade ledigt med
sina båda bordsgrannar — Abraham och ryttmästar
H—sköld.
Efter middagen presenterade Lilie Gabrielle för Frigga
med dessa ord: »Mamsell Moulin, min dotters lärarinna
och min vän!» — Frigga räckte Gabrielle handen med en
hjärtlig försäkran, att det gjorde henne ett särdeles nöje
att göra mamsell Moulins bekantskap. Lord Q—field hade
med så mycket beröm talat om henne, att Frigga längtat
efter att personligen få lära känna henne.
9 H Börd och bildning II.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
