Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Jagromanerna och fallet Frida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mogne Albert Langen som tog - eller förverkligade om
man så vill - Strindbergs idé och skapade "Simplicissimus"
och hans märkvärdige vän Gretor:
Andigen anmäla sig herrarna och komma. De äro båda
två helt unga, se båda två riktigt bra ut, med vakna,
friska ansikten, klädda efter sista modet, med en dragning
åt det dandyaktiga. Jag har aldrig sett så mycket glans
som från dessa båda unga briljantinglättade huvuden
och från dessa lackskor. Jag är så bländad, att jag i första
ögonblicket glömmer, att det mellan hår och skor ryms
män av kött och blod.
De äro båda två charmanta. Och båda tyckas
verkligen fullständiga varandra som en och samma person.
Strindberg behandla de med yttersta underdånighet
och för första gången i mitt liv ser jag honom spela
mästarens roll. /... / Gretor och Langen göra mig sin kur
med överdriven energi. /... / Under tiden underhåller
Gretor mig. Det gör han bra. Hans konversation är
glänsande och han har något bestickande över sig. Man kan
egentligen inte säga, att han ser bra ut, men han har
något visst något, därtill blå ögon, starka vita tänder och en
sportsmans kropp.
(Frida Strindberg, Strindberg och hans andra hustru II,
Äktenskapet. Översatt av Karin Boye. Stockholm, Albert
Bonniers Förlag 1934, s 310-311.)
Om Fridas förhållande till Langen, Gretor och Wedekind i
Paris hösten 1894 i något fall var otrohet i lagens mening
-penetration - går nu inte att avgöra. Själv hävdade hon att
det inte var så. Wedekind - som senare gjorde henne med
barn - mer än antydde att det verkligen varit så när han
använde henne som förlaga. Men det är rätt likgiltigt. Hon
svek.
Det som Strindberg döljer när han lägger locket på över
Paristiden med Frida 1894 är att han i november 1894 ~
troligen med rätta - blivit övertygad om att han gjorts till
hanrej. Att bakom Langens - och Gretors - utsökta
vänlighet och beundrande ord dolde sig hånet hos den välskräd-
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
