Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårdt för en gammal nian att gå till strids utan att
ha fått l/llräckligt med mat. Och en bit stek var
en sådan småsak, den kostade på sin höjd några
pence; men för honom betydde den trettio
sove-reigns.
Då gonggongen gav tecken till den elfte
omgångens början, »rusade» Sandel och låtsade en,
hurtighet som han i själva verket ej ägde. King
tog den för vad den var — en bluff lika gammal
som boxningskonsten. Han clinchade för att rädda
sig, och då han alltså gick fri lät han Sandel
intaga grundställning. Det var just vad King
önskade. Han gjorde ett låtsat utfall med sin vänstra
arm, tog därefter ett halvt steg bakåt och drev
in en upper cut direkt mot Sandels underkäk så
att denne stöp omkull på mattan. Sedan unnade
han honom ingen ro, fick själv mycket stryk, men,
delade ut ännu mera, drev Sandel framför sig till
repen, lät hookslag och alla möjliga slags stötar
hagla över honom, gled undan för hans clinchar eller
hindrade med lämpliga stötar hans tillämnade
försök att klamra sig fast, och varje gång Sandel var
nära att falla, tog han emot honom med den ena
handen och drev honom med den andra genast
bort till repen där han ickc kunde falla.
Publiken hade nu blivit i högsta grad upphetsad,
och den stod på hans sida, nästan varenda
människa ropade: »Gå på, Tom!» »Ge på honom! Ge
på honom!» »Nu liar du honom fast, Tom! Du
har honom fast!» Det måste bli en stormande
finish, och det var just det publiken hade betalat
för att se.
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
