Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungens besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNINGEN.
Ja, det låter ju riktigt lugnt och fridfullt.
GENERALEN.
Och dottersonen hennes, pojkvaskern därborta, pratade något om,
att när hon är trött, kan hon sova så där hårt hur länge som helst.
KUNGEN.
Hur länge som helst! Oj, oj, oj! Det dröjer kanske en hel dag
tills hon vaknar. Kanske två. Kanske tre. Kanske fyra. Det kommer
att kännas, som om jag fick mångdubbelt med värkande tänder för
var dag. Snart har jag tusen, tiotusen, hundratusen, miljoner . . .
KAMMARHERRN
(ödmjuk och bugande).
Skulle det tillstädjas mig att underdånigast få försöka ett litet
medel att väcka henne? Jag tror det är ofelbart.
KUNGEN.
Ja, då! Väck henne! Väck henne! Väck henne!
(Kammarherrn tar av sig hatten och lossar en av dess fjädrar under det han går mot
sängen.)
PUTTILUTT.
Kliv inte i min lagård!
KAMMARHERRN
(gör en piruett och torkar av sig om fotterna genom att skrapa dem mot golvet).
Bevara mig en lagård! Har ni sådana osnyggheter inne i rummen.
(Går fram till mor Kajsa och kittlar henne med fjädern under hakan, på munnen och
på näsan. Men mor Kajsa ligger stilla och snarkar bara värre än förut. Puttilutt tittar över
sänggaveln och skrattar.)
KAMMARHERRN
(förargad).
Tig, pojkvasker, det är inte du, som ska skratta, utan mormor din.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
