Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dessa båda Methoder och den egenteliga Experimental-Methoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Et nytt System efter gammal smak, en
idealisk Naturkunnighet blef i Frankrike
utkläkt. Det liknade de öfriga Fransöska
moderna däruti, at det föll snart uti smak och blef
allmänt; men det kunde, til den äkta
Physikens lycka, icke länge hafva bestånd.
Man lär snart kunna förstå, at jag därmed
menar Cartesianska Philosophien. Denna kan
jag icke aldeles förbigå: emedan den icke
allenast en lång tid bårtåt varit härskande, utan
ock ännu i våra tider, hos en eller annan
tydeliga spår och lemningar efter henne finnas.
Dess upfinnare Cartesius har sjelf, ibland sina
vänner kallat henne sin Philosophiska
Roman, och för stort mera kan hon i visst
afseende icke eller anses.
Cartesius var en man af stort snille, och
tillika oförlikneligen väl underrättad uti den
Aristoteliska Philosophien, Naturkunnigheten, och
de Mathematiska vetenskaperna. Han insåg
mycket väl, at största delen at den tidens Physik
och hela Philosophie, bestod uti onyttiga
disputer, och uti en samling af tvärt emot
hvarandra stridande gisningar och meningar.
Han märkte alt förväl, at dervid behöfdes en
fullkomlig reformation, och densamma tog han
på sig. Han hade det hopp, at såsom en enda
byggmästare gemenligen upförer bättre
byggnader, än flera tilsammans pläga ihoplappa; så
skulle ock han i detta ämne kunna uträtta
mera än alla de öfriga, i det han altid arbetade,
efter samma plan och utkast.
Sa berömligt som detta hans upsåt var, så
stor skada var det ock, at han icke enfaldigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
