- Project Runeberg -  Tal, om methoden uti naturkunnigheten, hållit uti kongl. vetenskaps academiens rum på riddarehuset, då Thamiska föreläsningarna öfver experimental physiken börjades därstädes d. 18 oct. 1759. /
31

(1760) [MARC] Author: Johan Carl Wilcke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dessa båda Methoder och den egenteliga Experimental-Methoden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Galileus, Torricelli, Guerike, Pascal,
Boyle, Newton
och andra hade påfunnit.

På samma tid höll den berömde Keil,
Physikaliske föreläsningar uti Oxford. Men han
fölgde mera den Theoretiska Methoden, läste
Experimental-Physiken mera Mathematice,
och afhandlade på detta sättet rörelsens Lagarna,
Hydrostatiken, Optiken, och något af
Newtons Theorie om färger.

Efter Keil, fölgde den bekante Desaguliers,
hvilken med största framgång och bifall
öfver 120 gånger uti offenteliga föreläsningar,
först i Oxford och sedan i London, gick
igenom Experimental-Physiken. Han fick
därigenom fullkomligt tilfälle, at utröna på hvad
sätt denna vetenskap aldrabäst kan föreställas för
en samling af personer, som til insigt, begrep
och andra omständigheter, äro mycket åtskilde,
men som alla åstunda at få lära Physiken. Hans
Method är både Theoretisk och Practisk, men
har ändock mera af det senare. Han upviste
alla de försök som för honom blifvit gjorda, i
en Systematisk ordning, och uti de Theoretiska
och Practiska delarna, beflitade han sig, at
genom Machiner och Experimenter göra dessa
satser begripeliga, och för deras skul, som
ville äga någon grundeligare kunskap, beviste
han dem på Mathematiskt sätt. Han uplyste
alt detta med mångfaldiga exempel, och dagelig
förfarenhet, samt använde altsammans til de
ämnen, som uti allmänt lefverne förekomma.

Jag vet väl, at månge skarpsynte män,
såsom en Buffon och Kæstner, hålla för en
onödig sak, at genom försök bevisa de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturkunn/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free