Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solljusets pänningvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljuset att bli en livsfråga. Det blir då icke längre
fråga om att, som våra dagars teknik gör,
omvandla redan på jorden befintlig energi från en
form till en annan, utan det kommer då att gälla
att utnyttja, omvandla och upplagra den oss
utifrån tillströmmande energin, solljuset, icke blott
på grund av dess enorma kvantiteter utan även på
grund av dess beskaffenhet, enär solljuset är en
av de ädlaste energiformer vi känna, och som vi
en gång, när vi behärska fotokemin lika väl som
vi nu kunna överföra mekanisk energi i elektrisk
o. s. v., skola kunna utnyttja i nära nog 100 proc.
När den dagen en gång randas, skall den, menar
Luther, omdana hela vårt kulturliv från grunden
och skapa förhållanden, gent emot vilka Bellamy’s
och Jules Verne’s fantasibilder skola te sig som
helt torftiga fantasifoster.
Tills datum har emellertid den unga vetenskap,
som fotokemien är, knappast skapat annat
praktiskt resultat än fotografien. Men
naturvetenskapen går i våra dagar raskt framåt, och under det
år, som förflutit sedan Luther skrev ovanstående,
ha två engelska forskare, llsher och Priestley,
gjort en upptäckt, som påtagligen betecknar första
steget till det av Luther drömda framtidslandet.
1 ett av de sista häftena av »Proceeding of thé
royal Society» ha dessa båda forskare meddelat
att det lyckats dem uppnå vad som sedan flera
decennier förgäves frestats av talrika botanister och
kemister —, nämligen att åstadkomma kolsyrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
