Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underliga näringskällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämnet. Liksom den utandade kolsyran är
slutresultatet av de sockerartade ämnenas förbränning
i människokroppen, så är urinämnet produkten av
de äggviteartade ämnenas förbränning; men medan
en vuxen människa pr dygn producerar omkring
900 gram kolsyra, utgör mängden av på samma
tid bildat urinämne endast omkring 25 gram.
Emellertid ger en enkel räkning vid handen, att om man
anslår mänskligheten till 1,400 miljoner, så utgör
den av densamma dagligen producerade mängden
urinämne omkring 37,500 ton, som i fast form
skulle intaga omkring 50,000 kubikmeter och
innehålla 17 miljoner kilogram bundet kväve. Och
då den övriga djurvärlden avsöndrar motsvarande
mängder av samma ämne, så förstår man lätt nog,
att produktionen av urinämne i själva verket når
rätt gigantiska dimensioner.
Vart ta nu dessa väldiga mängder urinämne
vä-gen?
Naturligtvis ligger det närmast till hands att
även här tänka på växterna, vilka, som vi redan
sett, lägga beslag på den utandade kolsyran och
de avsöndrade exkrementen. Men göder man gröna
växter, så visar det sig att de ej förmå
tillgodogöra sig detta ämne, ja urinämnet verkar i många
fall direkt giftigt på växterna. Ännu mindre äro
djuren i stånd att använda denna
avsöndrings-produkt. Visserligen kan man stundom se törstande
hästar dricka urin, och i slaget vid Gravelotte
drucko de tyska kanoniererna hästurin för att stilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
