Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ock voro dessa bygders qvinliga invånare ej så beväpnade, som
de nu äro. Bröstet är nämligen utanpå klädningen omgifvet af ett
pansarlikt lifstycke, framom och bakom axlame uppskjutande i
betänkliga spetsar, och i det svarta, gnistrande håret sitter en hårnål
af åtta till tio tums längd, oftast formad som ett svärd, en pil eller
en stridsyxa. Det fordras hjeltemod och jättekrafter att bortröfva
en matrona om tio pund, väpnad på sådant sätt, att icke räkna
hennes bastanta näfvar och hennes blixtrande ögon. Du skulle ha sett
min värdinna, ståtlig som en drottning, icke 30 år, med sju barn
omkring sig. Och hennes mamma se’n! Hon var som en riktig
enke-drottning, ja, väl som två. När hon gick öfver golfvet, var det
jord-bäfning i hela huset. Och dock — hvilken hållning, hvilken adel i
hvarje rörelse!
Och så bar det af öfver berg och dal, lätt i hågen som en
sommarvind, och nästan lika lätt i benen.
»Och hi och hej!
Är du rädd? — Åh nej!»
sjöng jag med »Skjutsgossen* och sträfvade från höjd till höjd, från
klippa till klippa vid kanten af afgrunder, som gjorde, att jag
höfii-gast höll mig så nära motsatta väggen som möjligt, alldeles som på
stora soupéer hemma i Sverige. Men här fans kuapt en lefvande
varelse, för hvilken jag behöfdo genera mig. »Bäh!» sa’ geten högt
öfver mitt hufvud och såg gäckande ned på mig mellan
slingerväxterna på branten. Och i djupet drillade en herde på sin pipa. »Jag
måste se honom!» — och så gluttade jag försigtigt öfver kanten.
Ah, se der sitter han i sin spetsiga hatt med ludna bockskinsbyxor,
röd väst, och den blåa jackan på venstra axeln! — Men framåt,
uppåt går vägen! Der vinkar kastanjeskogen med skugga och
fogel-sång. Der hvila vi, jag och mina apostlahästar, och tänka på alla
andra goda vänner norrut och bli liksom litet romantiska i den
sublima ensamheten uppe i dessa höga regioner. Men framåt, uppåt
går vägen! Nu äro vi uppe på fjällkammen, nästan jemnhögt med
den lilla staden Civitella, som dock, märkvärdigt nog, krafiat sig ännu
högre upp på berget. Södra delen af Campagnan, Yolskerbergen,
Abruzzerna och Pontinska träsken samt hafvet! Se der i korthet,
hvad jag såg. Förlåt, att jag vid den synen glömde vännerna
norrut: mitt hjerta skulle gerna velat lofsjunga författaren till denna
herrliga taiia, men det hade inga ord...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
