Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fadern eller modern utan deras föräldrar. Hos chané vid
Rio Parapiti har jag antecknat några namn. Är det en
gosse, kallas han t. ex. yatéurembi (läpp av fästing), huásucaca
(guanaco), tátunambi (bältöra), yánducúpe (strutsrygg),
vacainyáca (kohuvud), aguárachivi, (rävurin), derésa
paravéte (dina fattiga ögon). Är det en flicka t. ex. árasaypoti
(guayavablomma[1]). En hel del namn äro oöversättliga.
Till detta namn kommer ej sällan ett öknamn.
Chanéhövdingen Boyra (boy-orm) kallade sålunda yúruhuasu, vilket
betyder stormun. Gubben Boyra var också en storpratare,
som var mycket svag för allt, som var lite oanständigt.
Ovanligt länge får barnet även här dia och i regel dröjer
det flera år, innan modern åter föder. Kanske
fosterfördriver hon också litet såsom chorotikvinnorna, för att
familjen ej skall bli för betungande.
I missionsstationen i Ivu sökte jag göra upp litet
statistik över antalet överlevande barn i 127 chiriguanoäktenskap
och fann då, att i 10 äktenskap var det intet barn, i 27 ett,
i 35 två, i 29 tre, i 13 fyra, i 9 fem och i 4 sex. Dessa
siffror äro dock ganska osäkra. De visa likväl, att man här
har ett slags tvåbarnssystem såsom hos många andra
indianstammar.
Corrado [2] påstår med bestämdhet att barnamord
förekomma bland chiriguano. Det göra de även i förtvivlade
fall hos oss, varför det exempel, Corrado anför, inte har
något att betyda. Frågan är den: förekomma barnamord
och fosterfördrivning såsom en av stammen accepterad
institution såsom hos choroti?
Chané- och chiriguanobarnen uppfostras som, nämnt även
de i frihet. Under lek tillbringas barndomsåren.
Småningom börja barnen hjälpa till med litet av varje, såsom att
bära vatten och ved, binda husdjuren, fiska o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
