Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 69-70 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caselli, Jean - Casellis pantelegraf, fys., en elektrisk telegraf, som kan återgifva hvilken skrift eller ritning som hälst - Casentino-dalen, den öfre Arno-dalen, mellan toskanska Apenninerna och Pratomagno - Caserta. 1. Provins i Italien (Kampanien) - Caserta. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Cases, Emanuel Auguste Dieudonné, grefve de las C., fransk statsman. Napoleon I:s förtrone. Se Las Cases - Cashel, stad i den irländska prov. Munster - Casino (Kasino), Ital., egentl. "litet hus", landthus, lusthus; sällskaplig förening - Casino, berg i Italien. Se Monte Casino - Casino-möten, några möten, som 1848 höllos å Casino-teatern i Köpenhamn - Casinum, stad i det gamla Latium. Se Monte-Casino - Caslon, William - Caso, en till Turkiet hörande liten ö i Medelhafvet. Se Caxo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Caselli, Jean, italiensk lärd, abbé, f. 1815, har
mycket sysselsatt sig med elektriciteten och
magnetismen. 1854 uppsatte han i Florens tidskriften
"Recreazione", afsedd att sprida fysikaliska
kunskaper bland allmänheten, och samtidigt
konstruerade han den efter honom uppkallade
pantelegrafen (se Casellis pantelegraf). Sedermera
konstruerade han en elektrisk motor.

Casellis pantelegraf, fys., en elektrisk telegraf,
som kan återgifva hvilken skrift eller ritning
som hälst. På afsändningsstationen skrifves
depeschen eller ritas originalet med bläck på
s. k. silfverpapper. Detta fästes, såsom fig. utvisar,
öfver en böjd metallskifva, X. En hafstång, AB,
sättes i fram- och återgående rörelser omkring en
genom dess tyngdpunkt gående



horisontel axel, medelst en (i fig. icke synlig)
pendel, som genom en arm, Z, står i förbindelse med
häfstången. I dennas öfre ände är anbragt en ram, pq,
som följer häfstångens rörelser och derunder föres
öfver papperet, hvarvid en liten jerntråd glider
fram och tillbaka i beröring med papperet, på samma
gång den genom en skruf, vv, långsamt framdrifves i
skrufvens längdriktning. Ledningarna äro så ordnade,
att den elektriska strömmen, så länge jerntråden är i
beröring med papperets metallyta, går endast
genom trådarna inne på stationen, men utkastas på
linien och går till mottagningsstationen, när den
vidrör bläcket i skriften. På nämnda station finnes
för depeschens emottagande en likadan inrättning,
som dock skiljer sig från den på afsändningsstationen
befintliga derutinnan att det på skifvan X fästa
papperet icke är öfverdraget med metall, utan
indränkt i en lösning af gult blodlutsalt. Detta
salt har den egenskapen att öfvergå till
s. k. berlin-blått, när

det genomgås af en elektrisk ström. Jerntråden som
öfverfar detta papper, har följaktligen ingen verkan,
så länge ingen ström går i ledningstråden; men
så snart ström, passerar från tråden till saltet,
blir detta blått. På mottagningsstationens papper
uppstå derför blåa fläckar eller linier, vid de
tillfällen då jerntråden på afsändningsorten passerar
bläcket, och om pendlarna på de båda stationerna
hafva fullkomligt liktidig (synkronisk) rörelse,
blir den figur eller de bokstäfver, som dessa
blåa linier tillsammans bilda, fullkomligt lika
med originalet. Genom en med apparaten förenad
regulator af särskild konstruktion lyckades Caselli
åstadkomma en fullkomlig synkronism hos pendlarna å
de båda stationerna – ett problem, som förr ansågs
nära nog omöjligt att lösa. Pantelegrafen utgör en
af de intressantaste upptäckterna på telegrafiens
område, men har till följd af sin något invecklade
konstruktion, hittills haft en tämligen inskränkt
användning. R. R.

Casentino-dalen, den öfre Arno-dalen, mellan toskanska
Apenninerna och Pratomagno. Längd 36 kilom. (5 mil).

Caserta. 1. Provins i Italien (Kampanien), till
1871 kallad Terra di Lavoro. 5,975 qv.-kilom. (108
qv.-mil). 697,403 innev. (1871). Provinsen, som
genomflytes af Garigliano, Volturno m. fl. floder,
är fruktbar och väl odlad. Bergen lemna vacker
marmor och travertin. – 2. Hufvudstad i nämnda
provins. Omkr. 12,000 innev. Biskopssäte. Slottet, ett
af de största och präktigaste i Europa, uppfördes 1752
af konung Karl III och under ledning af arkitekten
Vanvitelli. Staden kallas C. nuova, till skilnad
från det närbelägna C. vecchia, som en tid var
hufvudorten i ett furstendöme.

Cases [kas], Emanuel Auguste Dieudonné, grefve de
las C, fransk statsman. Napoleon I:s förtrogne. Se
Las Cases.

Cashel [kaschl], stad i den irländska prov. Munster,
grefskapet Tipperary. Omkr. 4,000 innev. Säte för
en katolsk och en anglikansk ärkebiskop. På en
närliggande klippa finnas ruiner efter S:t Patriks
katedral, den äldsta kristna kyrkan på Irland.

Casino (Kasino), Ital. (dimin. af casa, hus), egentl.
"litet hus", landthus, lusthus; sällskaplig förening;
lokal för en sådan förenings sammankomster; spelhus;
ett slags kortspel.

Casino, berg i Italien. Se Monte Casino.

Casino-möten, några möten, som 1848 höllos å
Casino-teatern i Köpenhamn och vid hvilka de
hotande förhållandena i Slesvig voro föremål för
meningsutbyten.

Casinum, stad i det gamla Latium. Se
Monte-Casino.

Caslon [-kaslon], William, engelsk
stilgjutare, f. 1692, d. 1766, omskapade
antiqva-stilen till de former, hvilka sedan
1860-talet åter kommit i bruk under det oegentliga
namnet medieval-stil, och skaffade sig ett namn äfven
genom att snida arabiska och koptiska alfabet. Ännu
i dag bär ett stilgjuteri i London namnet "Caslon
type foundry".

Caso, en till Turkiet hörande liten ö i
Medelhafvet. Se Caxo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>