Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castro, João - Castro del Rio - Castro Giovanni - Castrum, Lat., slott, borg, läger. Se Castra - Castrum doloris - Castulo (nu Cazlona) - Casuarina - Casula - Casus - Casus belli - Casus conscientiæ - Casus fatalis - Casus necessitatis - Casu - In casu - Casus factitivus - Casus obliquus - Casus rectus - Catalan - Catalani, Angelica - Catalpa - Catamaran (Katamaran) l. Catimaron. 1. Ett slags flotte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämndes han till ståthållare i Ostindien. Han
förvärfvade der mycken ära genom det
hjeltemodiga sätt, hvarpå han försvarade Diu
mot muhammedanerna. Död 1548. De bref, som han från
Indien skref till konungen i Portugal, äro synnerligen
intressanta.
Castro del Rio, stad i spanska prov. Cordova
(Andalusien), vid floden Guadajoz. Omkr. 9,000
innev. Saltverk.
Castro Giovanni [-djå-], stad i den
italienska prov. Caltanisetta (Sicilien). 14,148
innev. (1872). Citadell. Staden är byggd på ruinerna
af det gamla Enna, hufvudsätet för Ceres’ dyrkan.
Castrum, Lat., slott, borg, läger. Se Castra. –
Castrum doloris, "sorgeläger", svartklädt, rikt
upplyst rum, kapell eller kyrka, hvari en framstående
persons lik är utstäldt till åskådande. Jfr Katafalk.
Castulo (nu Cazlona), en i forntiden betydande
stad i Hispania tarraconensis, vid floden Baetis
(nuv. Guadalquivir). 212 f. Kr. blefvo P. och
Cn. Scipio derstädes slagna och dödade af Hannibals
broder Hasdrubal, och 206 förstördes staden af Scipio
Africanus d. ä.
Casuarina Rumph., bot., växtslägte af kl. Monoecia
L., ordn. Monandria. Det bildar ensamt
nat. fam. Casuarineae och innefattar omkr. tjugo
arter, som till kännetecken och utseende ganska mycket
afvika från öfriga dikotyledona växter. De anses vara
närmast beslägtade med fam. Myriceae (dit t. ex. vår
vanliga pors hör). Till det yttre likna de arterna
af det kryptogama slägtet Equisetum, fräken. De
äro visserligen betydligt större (träd eller buskar),
men hafva liksom nämnda växter en bladlös stam, med
kranssittande, smala och ledade grenar samt i stället
för blad korta, hinnaktiga slidor, som vid lederna
omsluta stammen. Hanblommorna sitta i ax; honblommorna
i hufvud, som utväxa till kottelika bildningar. –
Detta slägte tillhör företrädesvis Australien, liksom
åtskilliga andra afvikande växt- och djurformer,
som representera grupper af hög geologisk ålder
och hvilka på andra ställen helt och hållet eller
till största delen försvunnit. Casuarina-arterna
bilda ofta stora skogar, liksom våra barrträd,
hvilka de skulle kunna anses företräda; så
t. ex. C. paludosa Sieber och C. equisetifolia
Forst. Genom sitt underliga utseende gifva de ofta
landskapet en egendomlig prägel. Nyssnämnda och
andra arter hafva en hård, tung ved ("jernträ"), som
af infödingarna nyttjas till stridsklubbor m. m.
Ldt.
Casula, Lat. (af casa, hus), egentl. liten hydda;
kåpa, som den katolske presten bär under mässoffrets
förrättande.
Casus, Lat. (af cadere, falla), fall, händelse,
tilldragelse; tillstånd, belägenhet; rättegångssak,
rättsfall. – Casus belli, krigsorsak, anledning till
krigsförklaring. – Casus conscientiae, samvetssak. –
Casus fatalis, olycksfall. – Casus necessitatis,
nödfall. – Casu, af en slump, tillfälligtvis. –
In casu (t. ex. lex in casu), för ett särskildt
fall (stiftad lag). Jfr Prejudikat. – Gramm. Casus
factitivus, "verkandets kasus", föreslagen benämning
för ackusativ. – Casus obliquus, beroende
(oblik) kasus, kasus som angifver ett underordnadt
förhållande med hänsyn till andra satsdelar. (Oblika
äro alla kasus utom nominativen och vokativen.) –
Casus rectus, oberoende, styrande kasus (nominativen
och vokativen). Se vidare Kasus.
Catalan, ett slags fiskarebåt, som nyttjas på
kusten af Katalonien (Spanien). Den har vacker form,
är ganska skarp och styf samt föga djupgående och
manövrerar lätt. R. N.
Catalani, Angelica, italiensk sångerska, f. 1782
l. (enl. Fetis) 1779, väckte tidigt uppmärksamhet
såsom chorsångerska i klostret S:ta Lucia vid Rom,
debuterade vid 15 års ålder med oerhörd framgång
i Venezia och gjorde sedan konstresor genom hela
Europa, med undantag af Turkiet (Sverige besökte hon
1827). Under en längre tid hade hon anställningar i
Lissabon (1801–06), der hon gifte sig med en fransk
kapten, Valabrègue, i London (1806–14), hvarest hon
snart sagdt afgudades och inhöstade ofantliga summor,
och – efter Napoleons fall – i Paris, der hon några år
hade ledningen af den italienska operan. Efter 1827
bodde hon i en villa vid Florens och meddelade der
gratis sångundervisning. Död 1849. – C. var en högst
ovanlig företeelse. Hennes röst var en af de mest
omfångsrika (a–f3), klangfulla och böjliga sopraner,
som någonsin funnits. I synnerhet beundrades hon
för sin drill och sin kromatiska skala. Hon var den
första, som sjöng Rodes violinvariationer, och ingen
har sedermera gjort det så som hon. För öfrigt kunde
man – enligt P. Scudo – om hennes sång säga hvad en
kyrkofader sagt om sofisternas dialektik: "Den spelar
kring hjertat, utan att någonsin intränga deri".
A. L.
Catalpa Juss., bot., växtslägte af
nat. fam. Bignoniaceae, kl. Diandria L.,
ordn. Monogynia. Arterna, som ej äro många,
utgöras af träd eller buskar från Asien och norra
Amerika. C. bignonioides Walt. (C. syringaefolia
Sims.), ett träd, som har stora, hjertlika
blad och hvita, rödfläckiga blommor i stora,
vackra blomställningar, odlas stundom i
trädgårdar och parkanläggningar. I Sverige
uthärdar det klimatet endast i de sydligaste
landskapen, och äfven der är det ömtåligt.
Ldt.
Catamaran (Katamaran) l. Catimaron.
1:o) Ett slags flotte, bestående af 3–7
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
