Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chamade, krigsv. - Chamæleon, zool. Se Kameleont - Chamæleon minerale, kem. - Chamærops L., bot. - Chamalari, bergstopp på Himalaja - Chamaver - Chambellan, Fr. (af chambre, kammare) kammarherre. Jfr Camerlengo - Chamberlain, Neville Bowles - Chambers, Ephraim - Chambers, William - Chambers, William och hans broder Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Vanligen förekom ordet i sistnämnda
bemärkelse.) Numera brukar man i liknande fall att
på vallen eller på någon vidt omkring synlig byggnad,
t. ex. ett kyrktorn, upphissa en hvit fana. G. U.
Chamaeleon, zool. Se Kameleont.
Chamaeleon minerale, kem., kallades ursprungligen
mangansyrans kaliumsalt, derför att dess lösning, som
är intensivt grön, småningom sönderdelas och färgas
röd af öfvermangansyra. Numera betecknas dermed
öfvermangansyrans kaliumsalt, kaliumpermanganat
l. öfvermangansyradt kali (se Mangan).
P. T. C.
Chamaerops L., bot., växtslägte af nat. fam. Palmae,
kl. Dioecia L., ordn. Hexandria. Det innefattar
palmer med solfjäderlikt delade bladskifvor. Bland
alla palmträd i norra hemisferen växa dessa på
största afståndet från eqvatorn. C. humilis L.,
den vanliga dvärgpalmen, är den enda palm, som är
inhemsk i Europa. Den växer i medelhafstrakterna,
nordligast vid Nizza (44° n. br.) – det största
afståndet från eqvatorn, som någon palmart uppnår. I
ofruktbara trakter med sandig eller stenig jordmån
täcker den ofta vida sträckor. För att vara en
palm är detta träd, såsom också namnet antyder,
ovanligt lågväxt; stammen höjer sig sällan mer än 1–3
f. (29–89 centim.) öfver marken. Endast på sådana
ställen, der växten är skyddad, kan den uppnå en
större höjd. Den outvecklade knoppen i stammens spets
kan ätas som "palmkål"; äfven de skalade rottrådarna
ätas. Af tågorna i stammen och bladen, ensamma eller
blandade med kamelhår, förfärdigas i Alger tåg,
mattor, tältdukar m. m. Äfven s. k. vegetabiliskt
tagel, som nyttjas till stoppning m. m., utgöres
stundom af dvärgpalmens tågor. C. palmetto Mich.,
palmettopalmen, som växer på kusterna af Carolina
och Florida, är större än den föregående och växer
nordligare än någon annan palm i Amerika (den uppnår i
det närmaste 35° n. br.). Af stammarna göras pålar;
af bladen förfärdigas ett slags lätta, varaktiga
hattar. C. Fortunei Hook, från norra Kina, kan,
om den täckes under vintern, växa på kalljord så
nordligt som i England. Ldt.
Chamalari, bergstopp på Himalaja.
Chamaver hette ett litet germanskt fylke vid
nedre Rhen och Yssel, i det kring Emmerich belägna
Hamaland, som fick sitt namn efter innebyggarna. Dessa
omtalas i Taciti "Germania" (från slutet af 1:sta
årh. e. Kr.) samt af skriftställare i 3:dje och 4:de
årh. äfvensom på den s. k. Peutingerska taflan. Kejsar
Julianus besegrade dem 258, då de, liksom de saliske
frankerna, inträngt på det romerska området. Ännu på
Karl den stores tid bildade chamaverna ett eget
fylke och hade en egen lag, hvilken, sannolikt på
nämnde konungs föranstaltande, upptecknades och som
ännu finnes i behåll (Ewa chamavorum, lex francorum
chamavorum). Denna lag ansluter sig närmast till de
frankiska lagarna, i synnerhet till den ripuariska,
och derför kunna chamaverna äfven betraktas såsom
ett frankiskt fylke. W. F. H.
Chambellan [sjangbälang], Fr. (af chambre, kammare),
kammarherre. Jfr Camerlengo.
Chamberlain [tjembörlen], Neville Bowles,
britisk-ostindisk militär, f. 1820 i Rio Janeiro,
åtföljde 1839 Keanes expedition till
Afganistan, deltog 1848–49 i Pendsjab-fälttåget,
blef 1857 generaladjutant vid den armé, som
låg framför Dehli, och 1876 generallöjtnant och
öfverbefälhafvare i Madras. 1878 ställdes han i
spetsen för en britisk beskickning till Kabul. C. är
en af den britisk-ostindiska arméns erfarnaste och
skickligaste officerare.
Chambers [tjömbörs], Ephraim, engelsk skriftställare,
f. mellan 1680 och 1685, d. omkr. 1740, är bekant
såsom utgifvare och till störste delen författare af
ett bland de första encyklopediska arbeten rörande
vetenskap och konst: Cyclopaedia, or universal
dictionary of arts and sciences (hvaraf den bästa
upplagan utkom 1778–85). Planen till detta arbete
uppgjorde C. redan som handtverkslärling.
Chambers [tjembsrs], William, engelsk arkitekt,
föddes i Göteborg af engelska föräldrar 1726. I
sitt adertonde år följde han som superkarg med
ett af Ostindiska kompaniets skepp till Kina,
och denna färd blef afgörande för hans framtida
utveckling. Han studerade nämligen ifrigt kinesernas
byggnadskonst och hela kultur samt beslöt att,
med lämpliga förändringar, omplantera den förra i
europeisk jordmån. Efter sin återkomst till Europa
besökte han Italien och Frankrike, för att i grund
inhemta arkitekturens konst, och bosatte sig sedan i
London. Der blef han dåv. prinsens af Wales (Georg
III:s) ritlärare och utgaf, under dennes beskydd,
sitt praktverk Designs of chinese buildings,
furniture, dresses, machines, and utensils
(1757), hvilket efterföljdes af A treatise on civil
architecture (1759, nya uppl. 1768 och 1826). När
hans furstlige lärjunge snart derpå besteg tronen,
fick C. uppdrag att anlägga en trädgård i Kew,
och vid detta företag tillämpade han sina nya idéer
rörande trädgårdskonst och dekorativa byggnader. Hans
nygestaltning af parken och Kews hufvudbyggnad
skildrades i ett stort praktverk: Plans, elevations,
sections, and perspective views of the gardens and
buildings at Kew in Surry (1763), som utfördes
af den tidens bäste kopparstickare. Emellertid
mötte C:s smak ganska mycket motstånd, och han fick
deraf anledning att utgifva en särskild afhandling
till försvar för sina åsigter, A dissertation
on oriental gardening (1772, ny uppl. 1773;
öfvers. på franska och tyska). Derigenom råkade
han i strid med en viss Mason, som utgifvit en
dikt om de engelska trädgårdarna. Konungen lät
sig dock ej rubba i sitt förtroende till C.,
utan uppdrog åt honom (1775) fullbordandet af
Somersethouse i London – ett storartadt verk,
som anses tillhöra förra århundradets förnämsta
engelska byggnader. Bland hans öfriga arbeten
må nämnas Blackfriarsbron och Adelphi-buildings
(hvilken senare han utförde tillsammans med bröderna
Adams). C. åtnjöt stort anseende af sin samtid,
var konungens byggnadskontrollör, medlem af de
berömdaste akademierna i Europa, bl. a. af Svenska
vetenskaps-akademien. Han dog i London 1796 och
begrofs i Westminster abbey. -rn.
Chambers [tjembörs], William, f. 1800, och hans broder
Robert, f. 1802, d. 1871, voro tvänne såsom författare
och förläggare högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
